Jorden runt eller nära barnbarnen?
Det svåraste med Espers resa mot Medelhavet var att inse att han inte skulle segla jorden runt.
När Esper Silkjær gick i pension var planen spikad. Han och hans fru skulle segla söderut och se hur långt de kom. Om någon frågade hur länge de skulle vara borta svarade de: mellan ett och tio år. Men under resans gång tog en annan önskan över. De ville vara en del av barnbarnens liv, medan barnen fortfarande var små.
”Vi har några barnbarn, och om vi ska vara en del av deras liv är det nu”, berättade Esper när jag pratade med honom om resan och hans bok Fra Greve til Gibraltar.
Det fick mig själv att fundera. Vad gör man när man äntligen har möjligheten och friheten till att segla långt, men upptäcker att man också vill vara hemma?
En lång resa med plats för familjen
Esper och hans fru använde ett år till att segla från Öresund till Gibraltar. De följde Frankrike och Spaniens kuster, tog vägen innanför Biscayabukten och tog sig god tid till att upptäcka platserna längs rutten. Under året reste de hem tre gånger.
För Esper var det svårt att inse att jordenruntseglingen skulle innebära alltför lång tid borta från barn och barnbarn. Jag tycker om ärligheten i det. Man kan ha berättat för andra om en stor dröm, gjort båten redo och till slut kommer tiden till att kasta loss. Så upptäcker man att det man verkligen längtar efter ser annorlunda ut.
För Esper blev avståndet till familjen en del av beslutet om hur långt de skulle segla.
Besök är lättare att planera i tanken
”Familj och vänner kan ju komma och hälsa på oss.” Det låter enkelt när man planerar en långsegling. Men när de vuxna barnen har egna familjer ska flera personer få ledigt samtidigt, och fler flygbiljetter ska betalas. Ju längre bort båten ligger, desto svårare blir det.
I Europa fungerade besöken för Esper och hans fru. På Kreta kom deras son och svärdotter med barnen och seglade med ombord. Även sonens vän och hans familj kom på besök. Båten blev en plats där de kunde få upplevelser tillsammans.
Hur långt behöver drömmen sträcka sig?
Själv skulle jag gärna segla den väg runt Biscayabukten som Esper och hans fru gjorde. Jag har seglat rakt över flera gånger men då gått miste av många av platserna Esper berättade om.
Det är kanske värt att ställa sig frågan innan man själv ritar ut den långa ”dömlinjen” på sjökortet: Vad vill vi egentligen uppleva? Är det långa havspassager, nya platser och människor, månader utan väckarklocka eller tid tillsammans med dem vi tycker om?
Svaret påverkar rutten. Även på en vanlig sommarsegling kan man välja en hamn där barn eller barnbarn lätt kan mönstra på och ge sig tiden till att stanna där. Esper behövde inte korsa ett stort hav för att fortsatt ha något att se fram emot. Han hade platser kvar att upptäcka på vägen hem.
Båda ska vilja segla vidare
Esper berättade också om en viktig regel ombord: båda måste vilja segla vidare. Om hans fru känner sig otrygg stannar de i hamn, även om han själv gärna skulle ge sig av. Den hänsynen är en del av hur de får den långa resan att fungera tillsammans.
En stor seglingsdröm behöver inte mätas i antalet oceaner. Den kan också handla om att välja en resa som ger plats åt det liv man vill leva.
Drömmer du om långsegling?
I min kostnadsfria svenska e-bok Drömmer du om långsegling? Börja här får du tre saker som du kan träna och prova redan hemma innan du ger dig ut på havet. Du kan förbereda dig bättre, bli tryggare när du seglar på natten, ankrar eller möter tuffare väder – och njuta mer av äventyret när du väl ger dig av.