2021 var det under en period extremt mycket vatten i Europas floder. Under 2022 har det varit extremt lite vatten under en period.
Tyvärr är klimatförändringarna det vi måste leva med i framtiden.
Men det går fortfarande att åka på kanaler. 2021 åkte jag hela vägen till Medelhavet trots extremt regn. 2022 åkte jag från Tyskland genom Nederländerna och Belgien och en lång bit in i Frankrike – trots extrem torka.
Det är enkelt att förutse när du måste skynda dig innan vädret ger dig problem – men även möjligheter för att lägga så mycket tid som du vill.
När VNF (bolaget bakom de franska kanalerna) börjar skriva att det är begränsade öppettider för slussarna, eller att man måste åka i kortege, är det dags att komma bort från de minsta kanalerna.
Här är en bra sida på VNF där du kan se vad du behöver vara medveten om, t.ex. stängda kanalsektioner, ett annat/mindre vattendjup än i vanliga fall o.s.v.
Sajten är bra att bokmärka och hålla koll på om du planerar en tur på kanaler i Frankrike. TIPS: Jag använder själv Google Translate för att översätta det franska jag inte förstår (dvs det mesta 🙂).
Det man kallar en flod i Frankrike kallar man så blygsamt en å i Sverige 😀. Och det finns gott om vatten i svenska åar – och den närmsta, Helge å, ligger inte långt borta från oss.
Men lyckligtvis (eller “tyvärr” för oss kanalseglare) är det många vattenkraftverk, och sällan slussar, på svenska åar.
På det hela taget känns åar lite hemliga. För hur långt kan man åka uppför en å innan man möts av ett kraftverk? Det känns verkligen lite Pippi Långstrump-aktigt att testa!
Margareta och jag gav oss ut på ett “Micro-äventyr” för att kolla upp det.
Det var dock inte ett kraftverk som satte stopp för vår resa upp längs Skånes största å, Helge å. Det var något helt annat…
Europa är full av floder och kanaler. Men vilken väg ska du ta? Vilka certifikat behöver du? Och vad med slussarna? Under seminariet går vi igenom allt du behöver veta för att ta dig in i Europa, eller hela vägen till Medelhavet.
På Kanalafton i Stockholm den 8 december får du en mängd inspirerande historier om färd på kanaler.
Du lär dig bland annat:
Vilken båt du kan använda
Hantering av automatiska slussar
Att undvika skador
Förtöjningsmöjligheter
Vägval genom Europa
Vilka certifikat du måste ha med till dig själv och din båt
Masten på en segelbåt
Motström på floder
Tips till ensamseglare
Gasol, diesel, bensin, vatten …
Sjökort
Inspiration, anekdoter och erfarenheter
Vill du veta om kanaler är något för dig? Då ska du vara med på denna kvällen. Har du redan kanalintyg, men undrar hur du ska lösa allt det praktiska? Då ska du vara med på Kanalafton.
Detta är också för dig som inte vill åka hela vägen till Medelhavet, men som kanske vill utforska Tyskland eller Nederländerna på kanaler.
Är du också orolig för dieselpriserna till båten? Jag har räknat på det, och resultatet är förvånansvärt positivt!
Jag har åkt till Medelhavet flera gånger på floder och kanaler och kostnaden för diesel och bensin har varit den absolut största posten på resan.
Varje gång.
Det kan förstås göra mig orolig när jag nu planerar fler turer på Europas floder och kanaler. Har det blivit för dyrt med dagens bränslepriser? Men jag har räknat på det, och även om det såklart blivit mycket dyrare de senaste månaderna är det fortfarande ett billigt sätt att semestra på.
Med dagens dieselpriser, om jag skulle åka till Medelhavet på floder och kanaler med Anna Lisa, vår Bavaria 36 segelbåt, skulle vi göra av med ca. 520 liter diesel. Det motsvarar 12 300 kr med dagens mycket höga dieselpriser i Tyskland och Frankrike.
Det är så klart mycket pengar, men med tanke på att vi skulle lägga två-tre månader på en sådan resa så är det inte så illa.
Om jag skulle åka till Medelhavet igen med min lilla 17-fots motorbåt “Mini Lisa”, som drar nästan dubbelt så mycket bensin som segelbåten använder diesel, skulle det ändå vara prisvärt.
Vi använder 880 liter bensin på en expedition till Medelhavet i Mini Lisa, vilket motsvarar 19 800 kr med dagens bensinpriser i Tyskland och Frankrike.
Hamnavgifterna är riktigt billiga på kanalerna och på många ställen kan man till och med förtöja helt gratis. Idag skulle det troligen bli ca. 2 000 kr för hela resan från Östersjön till Medelhavet i vår Bavaria.
Med andra ord ca. 14 000 kr för tre månaders semester i segelbåt – och hela vägen till Medelhavet. Det är faktiskt inte dyrt, tycker jag. För samma pengar skulle familjen inte ens kunna åka skidor en vecka.
Vilken annan tre månaders semester kan du njuta av för 14 000 kr?
Så fort båten kommer in på en flod, med gröna berg som reser sig på båda sidor om oss, händer det något.
Det är spännande och varierande.
Det är ett äventyr!
Jag har sagt det förut: Jag älskar att segla och att vara på öppet hav, men det är något speciellt med floder också.
I min bok Den sista idioten är inte född än delar jag med mig av många knäppa och roliga upplevelser från floderna, men resan jag precis kommit hem från nu kan bäst sammanfattas med den här stämningsbilden från Verdun i Frankrike:
“Du ska bara visa oss båten och bjuda på en öl”, säger gitarristen på engelska med fransk accent.
Klockan är elva på kvällen och vi går på gatan bara några meter från floden La Meuse i Verdun. Den franska sommarvärmen är inte tryckande längre, men ändå räcker det med shorts och t-shirt.
Jag talar fem språk, men franska är tyvärr inte ett av dem. Visst gör det det svårare när man som jag älskar att prata med människor. Men ändå går det förvånansvärt lätt när vi åker ner genom Frankrike från Holland och Belgien.
“Spelar du gitarr?” frågade en av kvinnorna i gruppen av glada människor när vi passerade dem lite tidigare.
“Eh, nja… ja…” svarade jag lite svävande på engelska, och plötsligt satt min kusin Karin och jag mitt bland ett gäng fransmän och jag fick en gitarr i handen. Den enda låten jag kunde komma på i det uppkomna ögonblicket var en med danska Kim Larsen. Det var “This is my life” där texten är på engelska så jag klarade det ändå.
Eftersom jag i det överraskande ögonblicket vågade tacka ja till att komma ur min komfortzon, har vi nu kommit med i gemenskapen. Ett brokigt gäng män och kvinnor där den yngsta går i gymnasiet och den äldsta är pensionär. Vissa talar engelska, andra inte. Ändå pratar vi med alla, för även de som har svårt för annat än franskan anstränger sig.
“Jag förstod inte helt”, säger en man när jag förklarar att vi är på väg till Mosel. Han vinkar till sig en kompis som översätter min engelska till franska, och sedan kan vårt samtal fortsätta.
Jag lämnar över gitarren till en av de andra, som slår på strängarna. En kvinna sjunger, och oavsett vilka ackord som spelas på gitarren kan hon texten. Vi andra sjunger med på refrängen medan vi smuttar på vår öl.
Jag får tillbaka gitarren, och börjar på upptakten till Proud Mary. De andra börjar snabbt sjunga med.
När vi kommer till den tredje versen verkar det som att allt hänger ihop:
If you come down to the river Bet you gonna find some people who live You don’t have to worry cause you have no money People on the river are happy to give
Det är hjälpsamheten och vänligheten som vi själva ständigt möter på floden och runtomkring den. Inte bara ikväll över en öl med sång och gitarr, utan även i slussarna, i hamnarna och på gatorna.
I en sluss i Holland blev vi bjudna på espresso av en tysk, i en hamn i Holland blev vi bjudna på vin av Margrethe som hade läst “Den sista idioten är inte född än”, och på en ö i Belgien tyckte hamnkaptenen att vi inte skulle behöva betala hamnavgifter utan istället lägga pengarna på caféet.
Ute på gatan, i den varma franska natten, sugs jag helt in i den gästvänliga atmosfären och utbrister plötsligt:
“Så trevligt det är här. Vad måste jag göra för att också bli fransk?”
De andra skrattar och ler och han som nu har fått gitarren säger:
“Visa oss bara båten och bjud på en öl.”
Hela flocken skrattar igen, för de vet att vi inte alls kan vara ombord på lilla Mini Lisa. Det är inte heller någon som förväntar sig att vi ska bjuda dem på öl, för vi är redan med. Vi är redan en del av flocken och av gänget – även om vi inte är fransmän.
Ha en riktigt fin sommar – vi kanske ses där ute någonstans?
PS: “Så in i h…. Så bra underhållning och enorm inspiration”, skrev Kim till mig förra veckan.
Kan man verkligen åka på Europas floder och kanaler till Medelhavet i en segelbåt? Är inte kanalerna igenslammade så att det bara går med en motorbåt?
Nej, det är nonsens!
“När du åker in i Frankrike kommer de fråga efter ditt djupgående. Om du sticker mer än 1,6 m får du inte komma in”, har jag hört någon säga…
Ja, det är sant att detta just nu är så på Canal de la Meuse från Belgien in i Frankrike, men det är verkligen inte hela Frankrike som är stängt. Men för en segelbåt som sticker mer än 1,60 m är rutten som jag brukar rekommendera genom Holland, Belgien och Frankrike inte en möjlighet för tillfället.
Många rutter till Medelhavet
Min andra rekommenderade rutt är Rhen, Mosel och Canal des Vosges och den fungerar fortfarande fin-fint. Här möts du av det lägsta vattendjupet på Canal des Vosges, och det är satt till minst 1,80 m.
När jag själv åkte där i oktober förra året mätte jag vattendjupet hela vägen. Djupet är som fransmännen säger: Minst 1,8 m. Men skär inte av hörnorna – stanna i mitten av kanalen om ditt djupgångende är en utmaning.
Självklart finns det också andra vägar än de jag rekommenderar.
Hos VNF (Voies Navigables de France – företaget som sköter de franska kanalerna) kan du läsa mer om planerade kanalstängningar, till exempel för reparationer och underhåll. Du kan också läsa om extraordinära förändringar, som t.ex djupet på Canal de la Meuse.
(Observera dock att ibland kan VNF:s hemsida bara nås från Frankrike, så om du vill komma åt den här hemma kan du behöva använda en VPN. Ibland är den öppen, andra gånger inte).
Så kan du åka till Medelhavet med en segelbåt på Europas floder och kanaler? Ja, det kan du självklart!
Kan man långsegla med en massproducerad standardbåt? Hur är det för en tonåring att segla över Atlanten? Hur löser man situationen när man knäcker masten mellan Azorerna och Frankrike? Kan man undvika dåligt väder om man tar kanalvägen till Medelhavet?
Den 14 maj på hamnen i Skanör kan du komma ombord på långseglarbåtar, få idéer till hur du kan göra på din egen båt – oavsett om du ska segla långt eller inte – och lyssna på spännande, kostnadsfria föredrag.
Varje halvtimme hör du ett underhållande, lärorikt eller inspirerande föredrag (se programmet här)
Du kan träffa ett gäng erfarna lånseglare (se vem här)
Öppen båt på väldigt olika långfärdsbåtar (se vilka här).
“Den siste idioten är inte född än”, sa dem när jag berättade att jag ville åka till Medelhavet i en 17-fots båt från 70-talet. Men jag lyckades ta mig hela vägen för att så småningom ankra vid Frankrikes kust.
Nu kan du i en rad små filmer hänga med ombord på Mini Lisa ner genom Europas vattenvägar. Hela vägen till Medelhavet.
I var och en av filmerna tar jag upp ett tema om kanalfärd, långfärdssegling eller att resa i en liten båt.
I min allra senaste bok “Den sista idioten är inte född än” åker jag till Medelhavet i en 17 fots motorbåt – för att bevisa, att det går att få lika många upplevelser på Europas floder och kanaler som det gör ute på havet.
På grund av de rådande restriktionerna just nu är det inte möjligt att arrangera ett fysiskt möte utan vi ordnar vi istället ett KANON digitalt arrangemang. Direkt hemma i ditt vardagsrum.
Boksläppet är sponsrat av Watski, och utöver ett pris till en tävling på boksläppet, så ger de dig 10% rabatt på hela sortimentet från och med boksläpp och fem dagar fram. Använd rabattkoden Veber10 (gäller inte redan nedsatta varor, tjänster eller presentkort)
Anmäl dig och var med till:
Föredrag om resan med Mini Lisa till Medelhavet
Träffa besättningen som var med på resan
Se boken
Tävling med presentkort från Watski
Snacks och dricka (får du dessvärre själv ordna denna gången).
Det blir ett fantastiskt arrangemang! Det är väl precis det vi har behöver nu? I vintermörkret, och där corona-restriktionerna fortfarande sätter stopp för så mycket annat kul?
Var med och lyssna på ett stort äventyr i en liten båt och få bland annat svar på om:
Det går att förverkliga drömmen om att åka till Medelhavet, trots att man har både jobb, huslån och en familj?
Kan man få ett båtäventyr utan att först ha flera hundra tusen kronor på kontot?
Är det möjligt att åka på långa båtäventyr när coronan inte vill släppa taget om Europa?
Jag hoppas att vi ses d 7 februari kl. 19.00 med snacks, föredrag, äventyr, drömmar och böcker.
Så var det en som skrev till mig, när jag presenterade mitt nya projekt: Att köra “Mini Lisa”, en halvöppen 17 fots Terhi 520HT som är från en gång på 70-talet, till Medelhavet. Att hon är utrustad med en 70hk tvåtaktsmotor från 1997 gjorde inte saken mycket bättre i andras ögon. Motorn är överdimensionerad, kommer inte kunna klara av att köra långsamt på kanalerna och den kommer sota igen.
De hade säkert rätt allihopa, men i tisdags kl. 16.02 körde jag ut genom den sista slussen i Port Saint Louis – från floden Rhônes gröna färskvatten till Medelhavets blå saltvatten.
Sedan dess har jag och Mini Lisa åkt runt lite i Medelhavet, ankrat i en vik i Provence, badat i havet som är 22 grader varmt, och ligger nu inblåsta i den stora hamnen Vieux Port i Marseille.
Det största problemet
1249 sjömil har Mini Lisa, jag och olika besättningsmän seglat på tyska, luxembourgs och på de franska kanaler och floder – och nu i Medelhavet.
Vi har varit uppe på 360 meter över havet, suttit fast i slussar och förlorat en drönare (och en fender och en båtshake). Vi har frusit under natten, varit genomblöta av regnet och är nu inblåsta i Medelhavet.
Men vi har också fått se ställen i Europa som vi inte ens visste fanns, kört mellan berg, borgar och vinslott. Vi har mötts av en otrolig gästfrihet, fått hjälp när det behövts och haft djupa, förtroliga och roliga samtal.
I det stora hela har turen upplevts enklare, snabbare och roligare i den lilla 17 fots båten än vad det gjort de gånger som jag tidigare har kört till Medelhavet i både en 34 och en 30 fots båt.
Det största problemet har inte varit båten. Tvärtom faktiskt, för den har fungerat utan problem. Det största problemet har varit, att man anses vara lite märklig, när man ger sig av i en så liten båt.
Men jag kan leva med att vara märklig, eller kanske till och med att vara den sista idioten: Alternativet till att ge sig av med Mini Lisa var att inte komma iväg överhuvudtaget.
Många upplevelser
Jag sitter under ett olivträd på ett café i Marseille och bearbetar alla intryck. Medelhavssolen bränner på mina bara armar och jag försöker förstå, att mitt projekt nu är fullfört och avslutat.
Tänk vilken glädje lilla Mini Lisa har skänkt mig under de 1249 sjömilen på kanaler till Medelhavet.
I Tyskland har vi besökt millionstäder som Düsseldorf och Köln på den brusande och våldsamma Rhen. På Mosel har vi kört nere i dalgången, med gröna berg längs båda sidorna. När vi stannar till i vad som känns som små äventyrsbyar där korsvirkeshusen har spiror och torn, förväntade vi varje ögonblick, att Snövit och de sju små dvärgarna skulle komma fram och sjunga för oss.
Bara genom Frankrike har vi varit genom 144 slussar och vi har varit så långt ute på landet, att det verkade som en glömd bit av Europa. Ställen där tiden har stått stilla och bekymmer är inget som finns. Vi har kört ner genom Provence på den breda Rhône-floden, ätit och druckit så gott, att det verkade som att fåglarna började sjunga och blommorna att blomma.
Till allra sist kom vi ut till det varma Medelhavet, där jag har ankrat och badat och njutit av de 26 graders varma dagarna, trots att det nästan är oktober.
Efter caféebesöket går jag runt i Marseille och njuter av den sydländska stämningen. I en smal gata, som omgärdas av gamla hus med vita fönsterluckor, måste jag plötsligt stanna.
“Entre terre et mer” står det på en handmålad skylt till en butik, där den ljusblå färgen så smått har börjat flagna.
“Mellan land och hav” det är precis det Mini Lisa också har varit under de sista par månaderna. Kanalerna är inte riktigt havet, men det är inte heller land. Det är något mitt emellan, men med fördelen från båda delar: Det går att stanna nästan när man vill, precis som när man är på land. Men friheten och närheten till naturen finns fortfarande, som när man är på havet.
Men nu är vi äntligen vid havet. Målet är nått. Jag har åkt hela vägen till Medelhavet i min lilla båt.
