Låt mig presentera expeditionsbåten: En halvöppen Terhi 520 HT från någon gång på 70-talet. Den har en fräck orange färg och är utrustad med en 70 hk. utombordsmotor från 90-talet.
Den perfekta båten att åka till Medelhavet i.
Nej, det kanske inte är den perfekta båten. Den perfekta båten är vår segelbåt Anna Lisa, vilken vi planerade att åka med genom floder och kanaler från Medelhavet till Skanör under förra året.
Som så mycket annat förra året, blev den turen inte av som vi hoppats på, den förvandlades istället till en något annorlunda havssegling (jag skriver om det i Utmaningen).
Men istället för att gnälla över det har jag nu köpt expeditionsbåten ”Mini Lisa”. Ibland måste man sluta drömma och agera istället.
Med expeditionsbåten kommer jag åka ner genom Europas floder och kanaler för att till slut nå fram till Medelhavet i Port St. Louis, inte så långt från Marseille.
Back to basics
Är det verkligen möjligt att åka hela vägen till Medelhavet i något som i bästa fall kan jämföras med ett flytande tält?
Jag är väldigt nöjd med vår Bavaria 36 som har nästan allt i komfort väg. En segelbåt som precis har seglat oss motsatta väg – från Medelhavet och hem runt Europa via Atlanten. Nu ska jag åka genom Europa och det är lite back to basics
Vattentanken är två dunkar á 10 liter, spisen har bara en brännare och ska stuvas bort när den inte används. Det finns inget handfat, ingen värme, inget komplicerat elsystem och toaletten är i land. Det finns praktiskt taget ingenting, utöver motorn, som kan gå sönder.
Naturligtvis skulle jag ha föredragit att åka med vår segelbåt, men det skulle nästan vara ett hån att segla henne tillbaka till Medelhavet, när vi hade så stora utmaningar att få henne hem från Spanien förra sommaren. Om min lilla orange båt plötsligt skulle fastna i en lockdown någonstans i Europa kan jag leva med det.
Jag tror faktiskt att det blir en tur med stora upplevelser, för just det har ingenting att göra med hur stor båten är. Kanske snarare tvärtom.
Om du vill se hur min lilla orange båt klarar turen (och om jag själv klarar det primitiva båtlivet), kommer det dagliga uppdateringar från turen på Instagram.
En nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör
När Margareta och jag i januari 2020 köpte en segelbåt på Mallorca, var drömmen att segla i Medelhavet. Men när världen två månader senare stängde ner, sprack drömmen. Den nya båten blev lika otillgänglig som om den låg på havets botten. Den extremt dyra hamnplatsen på Mallorca ville snart ruinera oss.
Båten skulle hem!
Det var aldrig min plan att skriva en bok om den seglingen, men det visade sig att bli ett riktigt seglingsäventyr. Dåligt väder, stängda hamnar och problem med namnet på den nya båten skapade utmaningar. Men oceanen bjöd också på stora upplevelser, livsdrömmar och insikter!
En långsegling är inte bara snorkling med hajar och grillkvällar på palmstränder. Den ger också många insikter och upplevelser som kan användas efteråt både på jobbet och i vardagliga situationer.
Om du har läst vår bok Ett år utan skor, vet du att den börjar med att både vindrodret och autopiloten går sönder samtidigt. Vi seglade i en kuling några hundra sjömil utanför Afrikas kust. Det var mörkt, jag var sjösjuk och det var stora vågor som det var mycket ansträngande att styra i.
Autopiloten var bara några månader gammal, och under andra omständigheter skulle vi ha gått ner till marinbutiken och fått en garantireparation.
Naturligtvis kan man inte göra det ute på Atlanten.
Men hur skulle jag kunna reparera den? Jag är ingen elektriker och jag har ingen aning om hur en sådan avancerad mekanisk och elektrisk mekanism fungerar.
För Margareta var det ingen tvekan. Hon satt ute i mörkret och kämpade med rodret mot de stora vågorna, medan vi för revade segel gick på en rusande plattläns. Vi skulle kunna klara det i några timmar. Också i 24 timmar. Men skulle vi kunna handstyra ytterligare en vecka? Med 600 sjömil kvar?
”Du måste helt enkelt reparera den autopiloten”, ropade Margareta till mig genom vinden.
Så det gjorde jag. Jag hade inget val. Kugghjulen och elektroniken skulle bara fungera igen. Alternativet att inte göra det var värre. Hur skulle vi kunna ta hand om oss själva, barnen och båten i det vädret om vi var helt utmattade från styrningen?
Den natten, ute i en kuling på Atlanten, lärde jag mig något som jag har haft mycket glädje av senare. Inte bara på båten utan också i mitt arbete och i många andra situationer.
Det viktigaste jag har lärt mig från havssegling är att lösa problem. Ute till sjöss kan du inte ringa en mekaniker, en läkare eller din far när utrustningen går sönder eller om du har utmaningar. Du måste själv komma på en lösning. Och det behöver inte vara en bra lösning. Det viktigaste där – som i många andra situationer – är bara att det olösliga problemet blir löst. Ofta innebär det epoxi, tejp, en gammal skruv eller något helt annat.
När det verkligen gäller hittar jag alltid en lösning. Och genom att tänka på den natten på Atlanten, genom att känna vågorna, sjösjukan och tröttheten från då, kan jag också nu, i andra omöjliga situationer, hitta en lösning – även om det ibland blir en tejplösning.
Detta är något jag använder varje dag oavsett om det är i samarbete med en programmerare angående en hemsida, eller som när jag var tvungen att få ut vår nya båt från ett helt stängt Spanien.
Och det kan du kanske tänka på om du är rädd för din karriär när du kryper ur ekorrhjulet för att segla ett år eller två. Kanske arbetar du inte med ditt ämne under tiden, men du lär dig så mycket annat som du kan använda i livet efteråt. Även på jobbet.
Och DET betyder mycket.
Min bok: Utmaningen – en nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör är en bok som, förutom att den berättar om en segling som mot alla odds blev underbar, också berättar om många utmaningar som skulle lösas. Och det är när du har stora utmaningar, som du sen löser, att det blir “feel good”, eller hur? Både i bokform och i verkligheten.
Hur hittade vi vår nya båt i Spanien? Vilka dokument behövde vi? Hur gjorde vi? Vilka utgifter är der? Detta är frågor som jag vill svara på här.
Det är mycket pengar att spara på att köpa båten i utlandet, men det är också mer komplicerat, än att köpa båten härhemma. Vi tyckte ändå, att fördelarna vägde så mycket mer än vad nackdelarna gjorde, och det har jag skrivit om här: Ett gratis seglaräventyr.
Hur hittade vi båten?
Tittar man på hela Europas båtmarknad så är utbudet av båtar mycket stort. Vi tillät oss att vara mycket mer kritiska i förhållande till båtens skick och utrustning, än vad vi kunde vara på båtmarknaden här hemma. Helt enkelt för att utbudet av båtar blir så mycket större, när man tittar längre sydpå också.
Vi tittade enbart på båtar inom EU. Vi uteslöt båtar från t.e.x Turkiet, Storbritannien och Norge, även om det är många tillsalu där också (längre ner förklarar jag varför).
Det var en del olika sidor som jag dagligen plöjde igenom för att hitta drömbåten:
www.scanboat.com
Pga. Scanboats omfattande samarbete med andra sidor i både in- och utlandet är utbudet verkligen stort. Man kan hitta riktigt många båtar här och filterfunktionen är bra.
www.cosasdebarcos.com
När vi kom fram till, att det bästa stället för oss att handla på var i Spanien, tittade vi mycket på spanska Cosas de Barcos. Då det är en spansk sida är språket också på spanska. Det kan kanske bli lite problematiskt för en del, men eftersom det är en mer lokal sida, finns här båtar, som man inte hittar på andra ställen.
www.yachtall.com och www.topboats.com
Utbudet är stort på t.ex tidigare uthyrningsbåtar från Grekland och Kroatien. Man kan spara riktigt mycket pengar på att köpa en tidigare uthyrningsbåt. Men om det är värt det i långa loppet kan jag inte svara på.
Vilka dokument behövs?
Ett par viktiga anledningar till att bara köpa båt inom EU, eller åtminstone en båt som är registrerad i EU:
Båten ska vara CE-godkänd
Moms
Tull
Om det är betald moms på båten i ett EU-land gäller det i hela EU (läs mera om moms här – det är ett viktigt ämne!). Hur det blir med Storbritannien efter Brexit är det inte riktigt någon som ännu vet. Därför hoppade vi helt enkelt över alla Engelsk-registrerade båtar – vi vågade inte chansa.
Om det nu inte är betalt EU moms för båten är det också OK. Det kan vara båtar som ägs av en firma, t.ex en uthyrningsfirma, en seglarskola eller liknande. Är det inte betalt moms ska priset såklart justeras efter det. Så kan man själv betala in momsen – så vet man också att det är gjort, och man får inte få problem senare.
En båt som köps utanför EU har kanske inte den europeiska godkännandet, CE. Har den inte det, ska du själv se till att den får det. Det kan bli dyrt, det skulle kunna innebära att du måste byta motorn för att den inte lever upp till de krav som finns idag.
Innan vi reste ner för att titta på en båt krävde vi att få se två dokument:
Det finns ingen anledning till att lägga pengar och tid på att resa för att titta på en båt, om dokumentationen ändå inte är uppfylld. Först tittade vi på några båtar härhemma, och det händer oftare att dokumentation saknas på svenska båtar, än att det saknas i utlandet.
Hur gjorde vi?
Jag kontaktade först säljaren. Någon gång var det en privatperson, andra gånger kunde det vara en mäklare som jag pratade med. Men även om det var en mäklare inblandad pratade jag alltid också med ägaren. Man lär sig enormt mycket om båtens skick bara genom att få prata med ägaren. Är han/hon stolt över sin båt? Har de själva tagit hand om den? Vet de hur sakerna hänger ihop? Tar de ansvar för båten?
I många länder använder man sig av WhatsApp för att kommunicera med varandra – det är mycket mer utbrett än här hemma. Skaffa helst det innan du sätter igång. Säljaren kommer hitta dig på WhatsApp, även om du ringer eller mailar i början.
Jag fick bilder av den ovanstående dokumentationen, och gick då vidare med att bestämma tid för besiktning av båten. Vi kom dessutom, redan innan vi reste, med ett realistiskt bud, om nu båten verkligen var i det skick som säljaren påstod. Om båten ligger i vattnet, avtalade vi också att båten ska kunna komma på land, så att den kan inspekteras i botten.
När allt var som det skulle vara, skrev vi ett kontrakt. Det var, vid både försäljning av den “gamla” båten och vid köp av den nya, ett standardkontrakt som vi hittade på nätet. Samtidigt fotograferades både säljarens och köparens ID/pass, samt all dokumentation som fanns till båten, bl a ägarcertifikatet. Jag kontrollerade även att motor- och byggnummer på båten stämde överens med dokumenten.
Vi gjorde ett privat köp med en tysk om en tyskregistrerad båt. Det gjorde det hela lite enklare, för det är liknande enkla regler för registrering av mindre båtar i Tyskland som det är härhemma (dvs. inga). Hade båten varit registrerad i Spanien, hade processen også inneburit ett besök hos en spansk notarie och en mycket viktig avregistrering hos det spanska båtregistret.
Vad kostar det?
Det är som sagt möjlighet att spara mycket pengar genom att köpa en båt i utlandet, men det finns också förknippat med vissa utgifter.
Hamnavgiften kan vara dyr
Resor och hotell
Hemtransport
Vi avtalade med säljaren att han skulle betala för hamnplatsen i fem månader. Vår önskan var ju att ha kvar båten i Medelhavet under en tid. En hamnplats på Mallorca är en dyr historia, det kostar ca 10 000 kr/månad för vår 36-fots båt (ja, du läste rätt – tiotusen svenska kronor per månad!) Det finns såklart billigare hamnar både på spanska fastlandet och i Frankrike, men räkna inte med att det är samma priser som här hemma.
Nu ville vi ju få njuta av glädjen med att få segla hem båten själva, men ett alternativ kan också vara att sätta den på en lastbil. För en Bavaria 36 (11,4 x 3,6 m) kostar det ca. €9.000 plus moms.
Konklusion
Vi har köpt en båt med i stort sätt den utrustning som vi gärna ville ha och en del extra som vi ska montera av och sälja (finns det någon som är intresserad av en marin Webasto A/C eller i en bimini?). Det var massor av nya saker och seglen var också nya. Brutto har vi sparat ca. €20.000, men netto, när alla våra utgifter inklusive seglingen hem är betalda, finns det såklart lite mindre kvar.
P.S. Vad med hemseglingen?
Vi plan var egentligen att båten skulle seglas hem via Europas kanaler. Men pga. Corona, och länder som plötsligt stänger sina gränser, vågade vi inte segla hem den vägen. Tänk om de plötsligt stänger slussarna igen? Men läs mer om kanalvägen här…
Vi seglade istället runt om Portugal och genom Engelska Kanalen. Jag har seglat genom de farvattnen flera gånger, men denna turen blev, pga. Corona-lockdown i det flesta av Europas länder, till en mycket intressant segling.
Flera gånger har jag sett en jolle, gummibåt eller utombordsmotor förstöras mot en stenpir eller under en brygga. Men det går att undvika ganska lätt.
När vi långseglar blir gummibåten som en slags bil eller cykel mellan vår ankrade båt och land. Men att ha den liggandes inne vid land är inte helt ofarligt. Särskilt om det finns lite tidvatten. Flera gånger har jag sett en gummibåt driva in under bryggan som den är förtöjd vid. När vattnet senare stiger fastnar gummibåten där. Motorn blir skadad mot undersidan av bryggan och ibland skadas jolle och motor så mycket att de inte går att rädda.
Detsamma kan hända om gummibåten och motorn i svallet slår mot en stenpir.
Men lösningen är enkel:
Ha ett litet akterankare i gummibåten för att hålla ut den från bryggan, klippan eller piren. Släng det i vattnet några meter innan du är framme vid bron, förtöj jollen och tajta sedan upp ankarlinan och fäst den i aktern – så att gummibåten kommer hållas borta och ligga säkrare.
Vi har först några meter kätting och sedan en 10 meters lina på vårt lilla ankar. Kättingen gör att det håller bättre och vi ska inte vara rädda för slitage på linan.
Önskan är en båt med 8-10 kojplatser, men den får inte vara för stor. Den ska vara i gott skick (inte ett projekt) men den får inte vara för dyr. Den ska sticka tillräckligt djupt för att kunna klara oceanseglingar, men den ska ändå inte sticka för djupt, för vi ska kunna gå på kanaler och kunna besöka alla små mysiga danska och svenska öar. Eftersom vi seglar året om vill vi inte ha teakdäck, och den ska ha minst tre hytter.
Det var bara några av alla de omöjliga krav vi hade på en ny båt. Vi tittade på flera båtar här hemma. Båtar som visade sig vara i förfärligt skick och båtar som var klara till att segla iväg med.
Men så fick vi en idé:
Om vi köper en båt i Medelhavet så får vi möjlighet att segla massor av sjömil i ett varmt hav, innan den nya båten kommer hem. Och köper vi på vintern, hinner vi att få massor av tid, innan vi seglar hemåt under hösten.
En helt ny värld öppnade sig för oss: Utbudet av båtar blev plötsligt MYCKET större, och rätt ofta var de också en hel del billigare. Mycket billigare. Den enda nackdelen var faktiskt, att de flesta båtarna saknade den del av utrustning som vi värdesätter mest: Dieselvärmaren. Men det är trots allt ett överskådligt projekt att få monterat.
Så efter många kontakter, en jakt på den internationella båtmarknaden, hittade vi en tyskägd Bavaria 36 på Mallorca. Vår nya Anna Lisa.
Priset var ca. 20 000 euro mindre än priset i Skandinavien (och det finns massor av båtar, där priset är ännu lägre, men vi ville inte köpa ett projekt).
Det kommer att kosta en del att resa fram och tillbaka till båten. Ett halvårs segling i Medelhavet och de 150 slussarna hem genom floder och kanaler är inte heller gratis. Men i förhållande till vad båten skulle kostat i Danmark eller Sverige, så kommer vi ändå ha sparat pengar när hon är hemma.
Jag försöker alltid göra så att seglingen och upplevelserna är så lättillgängliga som möjligt.
Uttrycket “If you can dream it, you can do it” ligger det ju mycket i, men ibland ska man sätta ribban lite lägre. Jag tycker det är bättre att få de lättillgängliga upplevelserna, än att inte få några alls – om drömmarna är så stora, att man aldrig uppnår dem.
Med båten är det lättaste sättet att få upplevelser på, efter mitt tycke, att ankra.
Jag höll egentligen på att researcha till en bok om spännande och exotiska platser här hemma som man bara kan komma till med egen båt …
Men så insåg jag något viktigt:
Det räcker inte att ha en båt. Man ska också våga ankra, för på många av de här spännande platserna finns ju ingen hamn.
Så first things first …
Jag har pratat med riktigt många, som känner sig otrygga när de ankrar.
Det är därför som jag nu har skrivit boken “Ankarliv – Lär dig att ankra och få fler upplevelser med din båt”. Jag delar här med mig av min egen erfarenhet till dig, så att du också kan få ta del av de här fantastiska upplevelserna – oavsett om du är på väg ut i världen, eller om du mest seglar här hemma.
Du kan lätt få fler upplevelser
Jag har ankrat i Kattegatt och haft tumlare som simmat runt om båten – bara ett par meter bort! I Öresund var det sälar bredvid mig! Det hade jag aldrig fått uppleva, om jag hade gått i hamn.
I Sverige har vi många bra ställen som man kan ankra
Efter lite träning så är det lätt att se på sjökortet var det går att hitta en säker ankarplats. Ankringen behöver inte ersätta livet i hamnen – men en natt för svaj då och då kan ge riktigt stora upplevelser som varar länge.
Lurar du dig själv?
Om du vill långsegla är det ett måste att lära dig att ankra. Men även här hemma går du miste om många upplevelser om du inte vågar ankra. Det är alltså helt fantastiskt att en juninatt ankra och ha sälar och tumlare bara ett par meter från båten.
Det kräver såklart att du kan sova tryggt på natten. Du ska vara säker på, att ankaret inte plötsligt släpper taget.
Massor av inspiration Ankarliv lär dig att ankra. Du kommer våga lämna din ankrade båt medan du är inne på en av de spännande svenska öarna som du annars inte kan besöka.
Det finns gott om historier från ankringsplatser här hemma och ute i världen. Du kommer inte bara att lära dig att ankra säkert, utan också uppleva hur många äventyr som finns om du bara ibland kastar ankar.
Gratis bok?
Ligger du bara en enda natt för ankar, i stället för att gå i hamn, så har du inte bara fått en fantastisk upplevelse – pengarna till boken är intjänade i sparade hamnavgifter. Vid övernattning nummer två har du tjänat pengar på det. Det är ju nästan samma sak som en gratis bok! ?
Svart bälte i ankring
Det är för mig viktigt, att det ska vara både underhållande och spännande, när du läser boken och själv blir expert på ankring.
Med hjälp av alla illustrationer, tips, berättelser och fakta kan du också bli en ninja till att ankra.
Det är inte en tråkig faktabok, som bara upprepar en massa fakta.
Jag lovar dig: Efter att ha läst min nya bok kommer du verkligen kunna få ännu fler upplevelser med din båt. Upplevelserna finns lättillgängliga och du sparar t.o.m pengar under tiden. Pengar som du kan lägga på glass till barnen eller på en god flaska vin i solnedgången.
Boken släpps 6 december, men fram tills den 24.e november kan du förbeställa den direkt från förlaget och få den innan boksläpp.
Sist vi seglade i Medelhavet, fick vi problem med vår ankring vid Ibiza: Spetsen på ankaret hade satt sig fast in under en klippa. Oavsett vad vi gjorde, kunde vi inte få loss ankaret igen. Som tur var hade en av de stora motoryachterna som låg bredvid oss en dykare ombord, och han kunde flytta ankaret de 30 cm. som behövdes för att få loss det igen.
Om jag hade varit lite klokare, då när ankaret satt fast på Ibiza, hade jag kanske kunnat få loss ankaret med ett litet lassotrick. Lassotricket är ett av alla de tips och tricks som jag beskriver i min senaste bok Ankarliv …
Lassotricket
Om jag hade varit lite klokare, när ankaret satt fast på Ibiza, hade jag kanske kunnat få ankaret fritt med ett litet lassotrick. Det fungerar inte alltid, men det kan vara värt att prova.
Ankarkättingen sitter fast i ankarskaftet, och ankaret är designat till att fästa sig bättre, ju mer man drar i kättingen. Om ankaret sitter fast, får man därför prova om man kan dra ankaret baklänges, i motsatt riktning till hur det satt sig fast.
Detta kan uppnås genom att göra en slinga med en bit kätting, ungefär en meter lång. Slingan placeras runt ankarkättingen och en lina fästs på slingan. Du kan nu sänka slingan nedför ankarkättingen tills den når ankaret. Genom att tajta upp ankarkättingen kan du förhoppningsvis lyfta lite på ankarskaftet, så att slingan kan komma fram över skaftet och hela vägen fram till framsidan av ankaret.
Släpp nu ut på ankarkättingen så att den inte håller fast ankaret. Du kan köra över ankaret med jollen och dra ankaret bakåt med linan som går ner till slingan. Om du inte har en jolle kan du försöka göra det försiktigt med båten. Se alltid till att det inte är ankarkättingen som drar ankaret utan linan som går ner till slingan.
Linan och slingan drar nu helt framme vid roten av skaftet, nästan på samma plats som en tripline monteras. Dra ankaret försiktigt bakåt. Det kan vara frustrerande och kanske kräva fler försök, men när du lyckas har du besparat dig själv för ännu mer frustration.
1. Låt slingan glida ner längs ankarkättingen
2. Dra ankaret baklänges
Lär dig att ankra och få fler upplevelser med din båt
Ankarliv är kompletta manualen till att på ett enkelt sätt få ännu fler upplevelser med din båt genom att ankra tryggt och säkert. Den är skriven med ett lätt och humoristiskt språk, och du kommer känna dig road under tiden du själv blir expert på ankring. Läs mer om Ankarliv här …
Det har pratats om det länge och ryktena har varit många huruvida vad det ska kosta att segla i Grekland i framtiden. Nu är det klart: Från och med idag måste alla båtar i grekiska farvatten med en längd på över 7 m betala skatt.
Den nya skatten gäller alla båtar, oavsett nationalitet och om det är fritidsbåtar eller yrkesbåtar (dvs. charterbåtar). Skatten måste betalas online eller i en grekisk hamn före eller senast dagen då båten kommer in på grekiska farvatten.
Båtägaren och användarna har ett gemensamt ansvar för att skatten betalas i tid. För charterbåtar är det emellertid endast ägarens (uthyrningsföretagets) ansvar att skatten betalas. Bötesbeloppet uppgår till 1100 euro vid utebliven betalning.
Exempel på båtskatten TEPAI
Här är några exempel på The Recreational and Daily Tour Cruise Ships Fee (förkortad TEPAI):
7-8 m: € 16 per månad.
8-10 m: € 25 per månad.
10-12 m: 33 € per månad
Över 12 meter: € 8 / meter per månad – beräknad från den första metern.
Med andra ord kostar det 96 euro per månad för en 12 meter båt, men 33 euro för en 11,9 meters båt per månad. Det kan du ju tänka på om du planerar en långsegling till Medelhavet och ännu inte köpt en båt.
TEPAI betalas för en hel kalendermånad i taget. Så om du planerar att anlända till Grekland den 29 augusti är det bättre att vänta några dagar, gå istället ut på lite mer sightseeing, där du redan är och ankom den 1.a september till Grekiska farvatten.
“Om jag bara vann på Lotto” är något jag ofta får höra, när folk drömmer om att segla långt, långt bort. Men huslån, räkningar och utgifter gör att många stannar hemma.
Just argumentet om att det är dyrt att segla är ett av dem som jag motsäger dels i mina böcker, men också i mina föreläsningar.
Det behöver nämligen inte vara så dyrt att segla iväg på långsegling, och själv seglade jag 15 månader till Karibien för totalt 150.000 kr. Alltså 10.000 kr/månad (den seglingen kan du för övrigt läsa mer om i boken “Ett år utan skor”)
Det går inte ihop
Min danska bok “Hold kæft og rejs” har provocerat en hel del människor om just det med ekonomin. På båtmässan i Fredericia blev jag intervjuvad av Minbaad.dk om ekonomin under långseglingen, och det bidrog också till några kommentarer:
“[jag] blir bekymrad, om du med din status som föreläsare om långsegling ger ett generellt intryck, att en långsegling kan klaras av för 10.000 kr/ månad för en mindre familj” var det bland annat en som skrev på min Facebook-sida.
Det var ju det vi gjorde, så det är klart att det går. Men det är såklart inte alla som har LUST att göra det avkall som det innebär att segla på en låg budget. Men i “Hold kæft og rejs” har jag intervjuat personer som har seglat på en ännu lägre budget än oss. Jag har också vid senare tillfällen pratat med personer som gjort det – också från Sverige.
Det är en fråga om prioriteringar.
Min familj och jag har valt en mindre båt samt att vi inte prioriterar en del lyx, som t.ex. restaurangbesök för att få pengarna att räcka längre. Vi hoppar hellre över café-besöket och äter ombord på båten på en storslagen ankarplats i 28 graders värme, än att sitta hemma och drömmer oss iväg till en ankarplats, för att vi inte har råd.
Ät närproducerad mat
På vår kurs/seminarium “Långsegladrömmer Du?” lägger vi också mycket energi på att berätta om de fallgropar som man ska undvika, om ekonomin är en utmaning.
Ett av de argument som jag fick till att man inte längre kan segla på en låg budget i Karibien var att t.ex. 4 tomater kostade 60 kr.
Och ja, det stämmer, importerade varor som äpplen, tomater, Nutella, rödvin mm. är dyrt i Karibien. Men det finns massor av lokalt producerade varor som är mycket billigare. T.ex. sylt, bananer och öl. Om du frågar dig fram på marknaderna kan du få tillgång till bra recept som de lokala använder sig av i stället för att använda dig av de dyra, importerade matvarorna. Det är billigare att handla på de lokala marknaderna än vad det är i affärskedjorna.
Du tar dina vanor med dig
Använder du mycket pengar hemma? Så gör du också det när du seglar. Det är inte ett mönster man plötsligt ändrar på för att man kastar loss. Ska du alltid köra i en splitterny bil? Eller bo i ett 300 kvm hus? Eller äta ute sju gånger/månad? Om du känner att det är svårt att spara ihop pengar, så finns det massor av ställen man kan spara.
Den goda nyheten är: Om du börjar att hålla i dina pengar redan hemma är det mycket vunnet: Du kan snabbt spara ihop pengarna till äventyret, men du använder dig också av färre pengar när du seglar. Är det inte smart?
Går det att få ihop?
När jag påstår, att man kan segla till Karibien för 10.000 kr per månad ska jag kanske revidera mitt uttalande lite … Jag och min familj kunde göra det, alla andra kan eller vill kanske inte.
Det är inte en tävling om att klara sig på minst pengar. Hade vi själva sparat under lite längre tid hade vi haft mer pengar med på äventyret, men vi hade också använt dem.
Frågan är kanske inte: Hur mycket kostar det? Frågan är troligare: Hur mycket pengar behöver DU?
