Har du någonsin stått i hamnen en varm sommarkväll och avundsjukt tittat på båtarna som ligger för ankar? Föreställt dig hur det skulle vara att vakna mitt i naturen med tumlare som grannar och en varm kopp kaffe i sittbrunnen? Och kanske snabbt avfärdat idén, för… vad händer om båten draggar?
Oroa dig inte – hjälpen är här!
Den sprillans nya 4:e utgåvan av Ankarliv är här, och den är inte bara uppdaterad och utökad – den är full av berättelser, tips och misstag (så du slipper göra dem själv). Oavsett om du är ny seglare eller erfaren skeppare, är den här boken din genväg till att bemästra konsten att ankra tryggt och säkert.
Vad får du ut av Ankarliv?
Med praktiska råd, steg-för-steg-guider och personliga berättelser kommer du bland annat kunna:
Välja rätt ankare och utrustning för din båt.
Hitta den perfekta ankarplatsen.
Sova gott för ankar och vakna på samma plats där du somnade (istället för halvvägs till Sverige).
Hantera utmaningar som vindskiften och ankersejlads – utan panik och svettpärlor i pannan.
Planera längre vistelser för ankar, så att du kan njuta av friheten utan bekymmer.
Undvika att bli till åtlöje på ankarplatsen – de oskrivna reglerna är förklarade.
Och förstås berättelser där saker inte riktigt gick som planerat – för det är där du lär dig mest!
I Sverige har vi så lite tidvatten att det aldrig är något vi behöver ta hänsyn till. Men om vi seglar lite längre ut i världen, till exempel till Skottland eller genom Kielkanalen, är tidvattnet något du måste ta hänsyn till. Men hur gör man?
Det som de flesta skulle kalla det ”rätta sättet” att beräkna tidvattnet är att läsa tidvattentabeller i Reeds Nautical Almanac. Det kan vara ganska förvirrande med alla tabeller, korrigering av tider och hänsyn till UTC samt sommar-/vintertid, vilket gör att man lätt kan göra fel. När det fungerar är det dock väldigt tillfredsställande att ha gjort rätt beräkningar. Lite som jag föreställer mig att det känns när man har hittat sin position med en sextant eller målat sin träbåt med linoljefärg.
Man kan gå en kurs i tidvatten, och det skulle jag definitivt rekommendera. Då får man en grundläggande förståelse för tidvattnet. Men nuförtiden finns det mycket enklare alternativ till tidvattentabeller och beräkningar – precis som GPS:en är mycket enklare att använda än sextanten.
Tidvatten på två sätt
Tidvattnet påverkar dig på två sätt:
Horisontellt
Vattnet flyttar sig i sidled, vilket skapar ström. Först åt ena hållet, och cirka sex timmar senare åt andra hållet. Det är väldigt bekvämt, och i vissa situationer helt nödvändigt, att segla med strömmen eller vid ”slackwater”, då det inte finns någon ström. Tidvattenströmmen kan vara 1–6 knop eller mer, och det vill man ju helst undvika att segla emot. Det är bättre att planera sin segling så att man får medström.
Vertikalt
Tidvattnet orsakar även hög- och lågvatten. Som tur är anges alltid det djup som står i sjökortet som djupet vid absolut lägsta lågvatten. Om du vill segla säkert kan du alltså navigera efter djupen i sjökortet. Men ibland vill du kanske ta en genväg? Det kan du enkelt göra vid högvatten. Och vissa hamnar i Engelska kanalen kan man bara komma in i vid högvatten.
Därför behöver du veta både åt vilket håll vattnet rör sig och om det är på väg mot hög- eller lågvatten.
När jag i somras seglade i Engelska kanalen använde jag enbart den enkla och moderna metod jag ska berätta om här.
Den enkla metoden för tidvatten
Navionics gör sjökort för plottrar, men finns också som appen Garmin Boating för Android och iOS. Det kan vara väldigt bra att ha appen som reserv på mobilen eller surfplattan, så att man har ett nödsystem om strömmen skulle gå i båten, eller plottern går sönder.
Men det finns också en bonus med Boating – appen visar tidvattnet på ett enkelt och överskådligt sätt.
Se skärmdumpen nedan. Den är från inloppet till Kielkanalen från Nordsjön – en plats där det är viktigt att tajma tidvattnet rätt:
De små symbolerna visar hur tidvattnet är just nu.
Pilarna visar strömmens riktning och de små rutorna visar djupet.
Klickar man på dem kan man också få veta hur det ser ut framöver:
Ström
Klicka på en av symbolerna för ström:
Då kan du se hur strömmen kommer att vara vid olika tidpunkter framöver.
Hög-/lågvatten
Klicka på en av symbolerna för hög-/lågvatten:
Då kan du se hur hög-/lågvatten kommer att utvecklas på just den platsen.
Med Navionics är det ganska enkelt att planera sin segling, eftersom man direkt på sjökortet kan se hur tidvattnet är både nu och framöver.
Många anser säkert att detta inte är det korrekta sättet att göra det på. Men jag är helt övertygad om att inom några år kommer alla att göra så här. Det är ju inte heller många som använder sextant eller inte litar på GPS:en idag, eller hur?
Vi såg massor av valar när vi rundade Gibraltar. Det var som att segla i skärgården, med skär längs sidorna, förutom att dessa klippor var levande och sprutade vatten.
Stort sett hela vägen upp längs Portugal hade vi delfiner omkring oss. Jag kunde sitta i timmar i fören, med fötterna dinglande över vattnet, och delfinerna bara en halvmeter från mig.
Men vi mötte inte en enda späckhuggare.
När vi kom hem började vi läsa om späckhuggarattackerna på segelbåtar. Det var nämligen precis vid den tidpunkten vi seglade, som de började.
”Bra att vi inte mötte några späckhuggare”, tänkte jag tyst efter att vi hade kommit hem. För det kan nu vara ett farligt möte i det området.
Sedan dess har jag hållit koll på situationen, och det vill jag gärna dela med dig här.
Späckhuggare längs den Iberiska halvön
Det är en speciell art av späckhuggare, som lever från Gibraltar och västerut, runt den Iberiska halvön. Flocken består av cirka 50 individer, och man tror att det är 15 av dem som står för attackerna.
Späckhuggarna attackerar främst mindre båtar under 15 meter. De går direkt efter rodret, och gnager eller slår, tills det inte finns något kvar av det. En överväldigande stor del av de attackerade båtarna behöver sedan hjälp för att komma till land, eftersom de inte längre kan styras.
Långkölade båtar, med rodret hängslad på kölen, verkar gå fria.
Det är endast den iberiska underarten av späckhuggare, som har detta beteende. Späckhuggare i till exempel Norge gör inte det.
2020 var det nio späckhuggare som stod för attackerna, men 2021 var siffran uppe på 14.
Området där attackerna sker har också utvidgats, och sträcker sig nu hela vägen från Engelska kanalen till Marocko. Det innebär förmodligen att späckhuggarna lär av varandra, och att problemet bara kommer att eskalera, om inget görs.
2020 såg man mönstret att attackerna flyttade sig från Gibraltar sund i början av sommaren, upp till Biscaya i september, och sedan tillbaka till Gibraltar i november.
Så är det inte längre. Nu är de i hela området hela säsongen.
Attacker
Om du seglar på sträckan från Engelska kanalen till den spanska Medelhavskusten kan du nästan inte undvika att segla genom de områden där späckhuggarna brukar hålla till.
2020: 41 attacker (68% orsakade skador på båten)
2022: 81 attacker (84% orsakade skador på båten)
Hur stor är risken för attack?
Det cirkulerar många rykten i hamnarna, så marinbiologen och långfärdsseglaren Mikael Ovegård har räknat ut hur stor risken för en attack egentligen är.
För att kunna beräkna hur stor risken är att bli attackerad, måste man också veta hur många båtar som seglar i området, även de som inte attackeras. Det finns inte något sådant officiellt tal, men Cruising Association uppmanar till att man registrerar sig om man seglar i området – oavsett om man blir utsatt för en attack eller inte. Det har också funnits olika grupper på sociala medier, där seglare har registrerat sig.
I en av dessa registrerade 127 båtar sig, och två blev attackerade.
Det är alltså en risk på 1,5%
Detta är dock en mycket osäker siffra, eftersom det inte räknas med osäkerhetsvärden. Syftet är dock att ge seglare, som överväger att segla längs Portugal och Spanien, en mer konkret risk att förhålla sig till, snarare än ryktena som cirkulerar i hamnarna.
Varför gör de det?
Det finns många teorier, men det finns ännu ingen som faktiskt vet varför späckhuggarna attackerar segelbåtar.
Det är dock inte för att söka föda, eller för att attackera människor ombord på båten. Denna underart av späckhuggare äter uteslutande tonfisk.
Vad ska du göra vid en späckhuggarattack?
Orca Iberica har en rad försiktighetsåtgärder att följa om man utsätts för en attack. Det är bland annat:
Sänk farten på båten, stäng av motorn eller ta ner seglen, om det är möjligt.
Stäng av autopiloten och ekolodet
Släpp rodret, så du inte skadas vid ett slag, eller ger rodret motstånd.
Det cirkulerar också rykten om att man kan kasta bensin eller sand i vattnet, avfyra smällare eller använda en speciell sorts sonar, för att få angripande späckhuggare att försvinna. Detta är dock inte lagliga metoder. Späckhuggarna är helt skyddade, och det är inte tillåtet att göra något som skadar dem.
Efter att ha läst detta, ser det ganska mörkt ut för seglare runt den västra delen av den Iberiska halvön. Men det finns hopp ännu:
Segla nära kusten, gärna på vatten som är mindre än 20 m djupt.
Det gör det självklart svårt eller omöjligt att segla dygnet runt, men det verkar som att späckhuggarna inte kommer så nära kusten.
Segla längre ut till havs, än de 12-20 sjömil vi normalt skulle göra på längre seglingar. 100-200 sjömil ut.
Kolla ”riskkartan” på GTOA. Här visas det med trafikljus i olika områden, hur risken är just nu (det finns dock inga garantier).
Undvik området.
Det är självklart lättare sagt än gjort, men du kan till exempel segla på kanaler till Medelhavet. Det finns inga späckhuggare på kanaler.
Vad har attackerade seglare gjort?
På Cruising Associations hemsida kan du läsa skepparnas rapporter från attackerna. Hur snabbt seglade båten? Seglade de eller körde de motor? Färgen på skrovet, botten mm. samt vad skepparen gjorde i situationen. Läs rapporterna här…
Späckhuggare-app
Appen ”GT Orcas” kan laddas ner till iPhone och Android.
Gå in i inställningarna, så kan du ändra språket till engelska.
Mikael Ovegård, marinbiolog och långfärdsseglare
Om du har överseende med de första 30 sekunderna, där Mikael Ovegård är på sin båt längs Portugals kust, där ljudet är mycket dåligt, så är det en ganska informativ video.
Källor: Bland annat GT Orca Atlantica och Cruising Association.
Namnet på din jolle kan vara viktigare än du tror.
För mig är en av de fina sakerna med att komma ut och föreläsa, alla människor jag träffar och får prata med.
Under ett sådant samtal efter en föreläsning fick jag ett bra tips, som jag vill dela med mig av…
Vad heter din gummibåt?
Jag önskar att vi hade kommit på ett kreativt namn till gummibåten. Till exempel ”Gurkan” eller något liknande 🙂
Men som så många andra heter den helt enkelt ”T/T Anna Lisa”, d.v.s. ”Tender to Anna Lisa” (Anna Lisas jolle).
Det är ett väldigt beskrivande namn, och skulle vi förlora gummibåten, och en annan seglare hittar den, kanske de vet var Anna Lisa är, så att vi kan få tillbaka den.
Min mailadress finns också på gummibåten av samma anledning. Om vi skulle förlora jollen, och en ärlig person hittar den, kan de alltid kontakta mig.
Men efter ett samtal under en föreläsning fick jag ett annat perspektiv på namnet…
Om vi nu ligger ankrade och gummibåten ”T/T Anna Lisa” ligger vid jollebryggan eller stranden, kan skumma människor ganska lätt lista ut att det inte finns någon ombord på Anna Lisa…
En gummibåt med samma namn som båten berättar att det inte finns någon ombord på båten.
Är det en reel risk?
Jag vet inte, vi har aldrig, var i världen vi än har varit med båten, haft objudna gäster ombord. Världen är generellt sett en säkrare plats än vi tror, men därför kan man ändå vidta vissa försiktighetsåtgärder.
Vi kommer nog inte att döpa om vår egen gummibåt till ”Gurkan”, men nu har jag i alla fall delat med mig av tipset.
Planerar du en långsegling så vet du förmodligen på ett ungefär vad den kommer kosta. Då kan du använda det här enkla knepet för att göra det så mycket lättare att spara ihop pengarna.
Själv räknar jag med att vår nästa segling kommer att kosta 180 000:- för ett år. Om jag delar det med 365 dagar och 24 timmar så blir det ca 21 kr per timme.
När man ska spara en ihop till en så stor summa som 180 000, är det lätt att tappa fokuset. Långseglingen kan ligga så långt fram i framtiden att det är lätt att glömma varför man sparar. Då är det en god hjälp att alltid ha i bakhuvudet vad långseglingen kostar per timme.
Tänk dig att du tar en promenad på stan och plötsligt kommer kaffesuget över dig…
Då ska du tänka så här:
Kaffet kostar 49 kr – samma summa som det kostar mig att segla i ett varmt, kristallklart hav i två och en halv timme.
Vad vill jag mest? Kaffe eller snorkla med färgglada fiskar? Kanske är det bättre att vänta med kaffet tills jag kommer hem?
Eller den nya fina sjökorts-plottern som lockar i marinbutiken? Den kostar bara 11500 kr, vilket verkligen är ett bra pris för den modellen. I en så stor budget som en långsegling har så spelar det väl ingen roll?
Nej, det kanske inte betyder så mycket, men plottern kostar hela 547 timmars segling på ett blått, blått hav.
Det är 22 dagar på en palmstrand! Det är nästan en hel månad.
Så fråga istället dig själv om du verkligen behöver den där plottern, eller om den gamla inte är tillräckligt bra? 22 dagar är lång tid, och många bäckar små…
Vi har inget företag att sälja eller andra reserver vi kan dra nytta av. För oss är det enda sättet att förverkliga drömmar att spara ihop pengarna tillsammans. Men jag och min familj använder det här knepet för att hålla fokus när vi ska spara, och då går det mycket lättare.
Det handlar inte om att ge upp kaffet, utan att dricka det hemma (eller på båten) istället. Då kan mycket pengar istället segla in på resekontot.
Hur mycket kostar DIN segling per timme? Och hur många koppar kaffe är det???
”Hur vågade ni?” frågade många när vi seglade i Marocko för några år sedan.
Under en månad seglade vi runt i det nordafrikanska landet och förtöjde bland annat i industrihamnar och små fiskehamnar.
Fiskarna bar sin fångst i land över vår båt när de förtöjde på vår sida. Vi såg när de slaktade får på gatorna, och vi delade vår mat med fattiga gatubarn och handlade på bullriga marknader.
Uppe i stan mötte vi åter fiskarna nere från hamnen och det var alltid ett glatt återseende även om vi ofta inte hade något gemensamt språk.
Men de första veckorna var ständigt utanför komfortzonen, för kulturellt skiljer sig det nordafrikanska landet verkligen från Skandinavien. När vi förtöjde som den fjärde båten på sidan av tre fiskebåtar kastades vi rakt in i det lokala livet utan säkerheten från ett hotell att dra oss tillbaka till.
Många båtar passerar Marocko på vägen från Europa till Kanarieöarna. Kanske för att det som är så annorlunda verkar farligt? Kanske för att det är en utmaning med de olika kulturerna?
För oss var Marocko ett av de länder som gav de största upplevelserna. Det var underbart att förtöja båten i områden som vi annars aldrig skulle ha möjlighet att ta oss till. Vi träffade människor som var otroligt vänliga och hjälpsamma.
Men det var förstås inte alltid lätt, och särskilt Margareta hade en del utmaningar som kvinna.
I filmen här kan du se några av de goda upplevelserna du kan få och varför det är synd att segla förbi Marocko.
Du kan också se varför det som kvinna trots allt inte är så annorlunda att segla i Marocko än i Sverige.
Behöver du verkligen kunna dokumentera att moms har betalats på din båt? Detta är en uppföljning av min tidigare artikel Moms på din båt.
”Det du säger är vilseledande”, sa båtmäklaren som jag blev uppringd av.
Jag var egentligen ute och seglade, och jag styrde på en läns med seglen ut på varsin sida, när mäklaren ringde upp.
”Det är felaktigt och missvisande”, fortsatte han och menade att det jag skriver om moms på båtar inte gäller.
Något så tråkigt som moms var inte det jag tänkte mest på medan jag stod vid rodret och solens strålar träffade de små krusningarna på havet.
”Jag har kollat upp det”, sa båtmäklaren enträget för att få skiftat mitt fokus från det glittrande havet till långseglingens tråkiga, administrativa grejer. “Skatteverket tar inte ut moms på äldre båtar.”Och jag förstår varför han var upprörd!
Kanske har några av hans affärer inte blivit av? Kanske finns det båtar han inte har kunnat sälja för att momsunderlaget inte finns?
Och vi är egentligen överens.
Dokumentationen kan vara svår att få tag på till en äldre båt.
Problemet är inte i Sverige
Men problemet är inte här hemma, inte heller för den vanliga svenska semesterseglaren. Vi kommer förmodligen aldrig att uppleva problem med dokumentation av moms på båten i Sverige eller Skandinavien.
Problemet ligger längre söderut.
Faktum kvarstår att det finns en liten risk att problem kan uppstå i EU-länderna söder om Östersjön.
Det finns flera exempel på att seglare har behövt visa upp dokumentation för att moms har betalats på båten.
För att ta några exempel, så ombads Sylvia Eriksson att visa upp momsdokumentation, förutom pass och ägardokumentation, i Nedeländerna förra året. Jannica Öhrn skulle visa upp momsdokumentation i Belgien och Tim Hedegaard Larsen blev tillfrågad om momsunderlag i Hamburg. Alla hade dock koll på sin dokumentation.
Men jag känner tyvärr till fler exempel på båtar som har blivit kollade.
Jag skulle därför ändå vilja påstå att man noga ska överväga om man vill köpa en båt där momsunderlaget inte finns.
Även om du kanske aldrig någonsin får problem med Skatteverket här hemma så finns det en liten risk att du kan få det längre söderut.
Det kan också bli svårare för dig att sälja båten senare, eftersom en eventuell sydeuropeisk köpare kanske kommer kräva ett dokument (originalfakturan från varvet) som visar betald moms.
Kan de göra det?
Myndigheterna i söder kanske inte alls har laglig rätt att kräva momsdokumentation på din båt? Jag är inte advokat eller revisor med inriktning på moms, så det kan jag inte svara på. Men jag vet att det finns en liten risk att de frågar efter det.
Oavsett om det är tillåtet eller inte.
Så varför inte bara slippa problemet genom att se till att få med dig alla papper om du ska köpa en, för dig, ny båt?
Har du redan en båt?
Jag har både en segelbåt och en motorbåt. På segelbåten, en Bavaria 36 från 2004 köpt begagnad i Spanien, har jag originalfakturan som anger den spanska EU-momsen.
Risken är inte stor, och trots att jag har fler exempel på båtar som skulle visa upp moms-dokumentation, har jag inte hittat exempel på någon som skulle betala (och dessutom finns det ingen momsdokumentationskrav för svenska båtar byggda före 31 december 1994).
Om du redan har en båt, eller är intresserad av att köpa en billigare båt, tycker jag att du ska segla ut i världen med den – även om du inte har dokumentationen. Trots att det finns en risk ska den inte göras större än nödvändigt.
Men ska du köpa en nyare båt? Så se till att dokumentation på betald moms finns. Det är något jag håller fast vid, även om båtmäklaren inte håller med mig. En eventuell utländsk köpare kanske kräver att få med den sen.
Mannen tittade på Margareta och nickade lite för sig själv. Som att det egentligen mer var ett konstaterande än en fråga.
Vi hade precis sålt vår svenskbyggda långkölade 30 fots Allegro och istället köpt en massproducerad tysk Bavaria 36.
Slåss du av samma tanke?
Så tänkte jag faktisk själv också för 10 år sedan. För en sådan massproducerad båt, kan man väl inte segla på oceanerna med på ett säkert sätt?
(Om du har läst min bok Utmaningen, så vet du, att den båten klarade sig utmärkt på både Atlanten och över Biscaya).
Men det var inte där det började…
“Båten kommer bli krossad i slussarna”, sa folk när vi tänkte segla till Medelhavet i vår klassiska mahognikryssare från 1950.
“Och om ni kommer hela vägen till Medelhavet, så kommer båten bli uppäten av skeppsmaskar”, fortsatte de.
Trots det, fick vi ett fantastiskt år i Medelhavet tillsammans med barnen, som då var 1 och 4 år gamla.
Men det tog inte slut där heller!
“Den sista idioten är inte född än”, sa folk, när jag förra året ville åka till Medelhavet i min 17 fots speedbåt från 70-talet.
“Det kommer aldrig att gå med den motorn, den sotar till, när du ska köra så långsamt.”
Men vi fick gigantiska upplevelser i den lilla båten!
Säger folk så till dig också?
Så fundera lite på vem det är som säger det. Har de själva gjort det? Eller är det här ett uttryck för att vara en besserwisser?
”Jag har seglat hela mitt liv”, säger de kloka på Facebook ibland.
När du har seglat hela ditt liv vet man så klart hur man lägger en kurs, revar ett segel eller förtöjer en båt. Men det är inte säkert att man också vet hur man hanterar en sluss? Eller att man vet vad som krävs för att segla över Atlanten.
Det är kanske bättre att prata med någon, som faktiskt gjort det? Någon som har erfarenhet, av det som du undrar över.
Om det var mig du frågade om råd om att bestiga Mount Everest skulle jag säga att det är galet! Men jag har heller ingen erfarenhet av bergsklättring. Jag kommer inte att kunna ge dig vettiga råd om det. Istället kommer jag bara att kunna säga vad jag tycker eller har hört andra säga.
Men jag har erfarenhet av långsegling så det får du gärna fråga oss om.
Här är tre tips för kvalificerad råd om du vill veta mer om långfärdssegling – oavsett om det är för segel eller motor.
Vill du segla till eller från Medelhavet?
Jag har gjort detta några gånger via Biskayen och Engelska kanalen. Förra gången var i våran Bavaria 36, och även om det var under Corona var upplevelserna till sjöss helt normala. Boken om turen, Utmaningen – en nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör, kan du köpa här…
Vill du segla till Karibien?
För några år sedan tog vi ut barnen från skolan, sa upp våra jobb och flyttade ombord på vår 30-fots Allegro. Den 15 månaders seglingen till Karibien gjordes det sex tv-program om på SVT och äventyret beskrivs i boken ”Ett år utan skor”.
Vill du åka på kanaler?
Jag älskar öppet hav och fri horisont, men det är något speciellt med kanaler. Det är några mycket speciella upplevelser du kan få där… Jag har åkt genom Europa från Östersjön till Medelhavet flera gånger. Förra gången var på många sätt den roligaste – och åtminstone den mest speciella. Den resan skrev jag boken ”Den siste idioten är inte född än” om…
Låt mig presentera expeditionsbåten: En halvöppen Terhi 520 HT från någon gång på 70-talet. Den har en fräck orange färg och är utrustad med en 70 hk. utombordsmotor från 90-talet.
Den perfekta båten att åka till Medelhavet i.
Nej, det kanske inte är den perfekta båten. Den perfekta båten är vår segelbåt Anna Lisa, vilken vi planerade att åka med genom floder och kanaler från Medelhavet till Skanör under förra året.
Som så mycket annat förra året, blev den turen inte av som vi hoppats på, den förvandlades istället till en något annorlunda havssegling (jag skriver om det i Utmaningen).
Men istället för att gnälla över det har jag nu köpt expeditionsbåten ”Mini Lisa”. Ibland måste man sluta drömma och agera istället.
Med expeditionsbåten kommer jag åka ner genom Europas floder och kanaler för att till slut nå fram till Medelhavet i Port St. Louis, inte så långt från Marseille.
Back to basics
Är det verkligen möjligt att åka hela vägen till Medelhavet i något som i bästa fall kan jämföras med ett flytande tält?
Jag är väldigt nöjd med vår Bavaria 36 som har nästan allt i komfort väg. En segelbåt som precis har seglat oss motsatta väg – från Medelhavet och hem runt Europa via Atlanten. Nu ska jag åka genom Europa och det är lite back to basics
Vattentanken är två dunkar á 10 liter, spisen har bara en brännare och ska stuvas bort när den inte används. Det finns inget handfat, ingen värme, inget komplicerat elsystem och toaletten är i land. Det finns praktiskt taget ingenting, utöver motorn, som kan gå sönder.
Naturligtvis skulle jag ha föredragit att åka med vår segelbåt, men det skulle nästan vara ett hån att segla henne tillbaka till Medelhavet, när vi hade så stora utmaningar att få henne hem från Spanien förra sommaren. Om min lilla orange båt plötsligt skulle fastna i en lockdown någonstans i Europa kan jag leva med det.
Jag tror faktiskt att det blir en tur med stora upplevelser, för just det har ingenting att göra med hur stor båten är. Kanske snarare tvärtom.
Om du vill se hur min lilla orange båt klarar turen (och om jag själv klarar det primitiva båtlivet), kommer det dagliga uppdateringar från turen på Instagram.
En nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör
När Margareta och jag i januari 2020 köpte en segelbåt på Mallorca, var drömmen att segla i Medelhavet. Men när världen två månader senare stängde ner, sprack drömmen. Den nya båten blev lika otillgänglig som om den låg på havets botten. Den extremt dyra hamnplatsen på Mallorca ville snart ruinera oss.
Båten skulle hem!
Det var aldrig min plan att skriva en bok om den seglingen, men det visade sig att bli ett riktigt seglingsäventyr. Dåligt väder, stängda hamnar och problem med namnet på den nya båten skapade utmaningar. Men oceanen bjöd också på stora upplevelser, livsdrömmar och insikter!