Namnet på din jolle kan vara viktigare än du tror.
För mig är en av de fina sakerna med att komma ut och föreläsa, alla människor jag träffar och får prata med.
Under ett sådant samtal efter en föreläsning fick jag ett bra tips, som jag vill dela med mig av…
Vad heter din gummibåt?
Jag önskar att vi hade kommit på ett kreativt namn till gummibåten. Till exempel ”Gurkan” eller något liknande 🙂
Men som så många andra heter den helt enkelt ”T/T Anna Lisa”, d.v.s. ”Tender to Anna Lisa” (Anna Lisas jolle).
Det är ett väldigt beskrivande namn, och skulle vi förlora gummibåten, och en annan seglare hittar den, kanske de vet var Anna Lisa är, så att vi kan få tillbaka den.
Min mailadress finns också på gummibåten av samma anledning. Om vi skulle förlora jollen, och en ärlig person hittar den, kan de alltid kontakta mig.
Men efter ett samtal under en föreläsning fick jag ett annat perspektiv på namnet…
Om vi nu ligger ankrade och gummibåten ”T/T Anna Lisa” ligger vid jollebryggan eller stranden, kan skumma människor ganska lätt lista ut att det inte finns någon ombord på Anna Lisa…
En gummibåt med samma namn som båten berättar att det inte finns någon ombord på båten.
Är det en reel risk?
Jag vet inte, vi har aldrig, var i världen vi än har varit med båten, haft objudna gäster ombord. Världen är generellt sett en säkrare plats än vi tror, men därför kan man ändå vidta vissa försiktighetsåtgärder.
Vi kommer nog inte att döpa om vår egen gummibåt till ”Gurkan”, men nu har jag i alla fall delat med mig av tipset.
Planerar du en långsegling så vet du förmodligen på ett ungefär vad den kommer kosta. Då kan du använda det här enkla knepet för att göra det så mycket lättare att spara ihop pengarna.
Själv räknar jag med att vår nästa segling kommer att kosta 180 000:- för ett år. Om jag delar det med 365 dagar och 24 timmar så blir det ca 21 kr per timme.
När man ska spara en ihop till en så stor summa som 180 000, är det lätt att tappa fokuset. Långseglingen kan ligga så långt fram i framtiden att det är lätt att glömma varför man sparar. Då är det en god hjälp att alltid ha i bakhuvudet vad långseglingen kostar per timme.
Tänk dig att du tar en promenad på stan och plötsligt kommer kaffesuget över dig…
Då ska du tänka så här:
Kaffet kostar 49 kr – samma summa som det kostar mig att segla i ett varmt, kristallklart hav i två och en halv timme.
Vad vill jag mest? Kaffe eller snorkla med färgglada fiskar? Kanske är det bättre att vänta med kaffet tills jag kommer hem?
Eller den nya fina sjökorts-plottern som lockar i marinbutiken? Den kostar bara 11500 kr, vilket verkligen är ett bra pris för den modellen. I en så stor budget som en långsegling har så spelar det väl ingen roll?
Nej, det kanske inte betyder så mycket, men plottern kostar hela 547 timmars segling på ett blått, blått hav.
Det är 22 dagar på en palmstrand! Det är nästan en hel månad.
Så fråga istället dig själv om du verkligen behöver den där plottern, eller om den gamla inte är tillräckligt bra? 22 dagar är lång tid, och många bäckar små…
Vi har inget företag att sälja eller andra reserver vi kan dra nytta av. För oss är det enda sättet att förverkliga drömmar att spara ihop pengarna tillsammans. Men jag och min familj använder det här knepet för att hålla fokus när vi ska spara, och då går det mycket lättare.
Det handlar inte om att ge upp kaffet, utan att dricka det hemma (eller på båten) istället. Då kan mycket pengar istället segla in på resekontot.
Hur mycket kostar DIN segling per timme? Och hur många koppar kaffe är det???
När jag har åkt på kanaler och övervägt var vi skulle övernatta på kvällen, har jag på sjökortet letat efter den lilla symbolen med en segelbåt i en cirkel, som visar var hamnarna är.
Men många gånger har det varit svårt att tyda, om symbolen skildrar en hamn som i verkligheten ser ut så här:
Eller om den ser ut så här:
Ibland kan det ligga en fabrik som får hela hamnen till att lukta, eller så ligger det en motorvägsbro som gör det svårt att sova.
Det vill man ju gärna veta innan, eller hur?
Ofta ligger det kanske bara en kvart längre bort från den luktande hamnen en kajplats som både är trevlig, har en liten Biergarten och där staden bredvid är idyllisk.
Fram till nu har det nästan inte varit möjligt att veta något om detta i förväg, vilket också är en del av äventyret.
Men ibland hade jag önskat att jag hade någon med ombord som jag kunde fråga. Som kunde säga: Helt ärligt, du ska inte förtöja här, trots att det är ett tryggt ställe. Du kommer bli mycket gladare, om du bara fortsätter tre kilometer ned längs sido-kanalen.
Normalt sett tycker jag att guideböcker är rätt tråkiga, och jag själv har saknat den subjektiva guideboken. Guideboken som vågar ta ställning. Så med “Tyskland och Luxemburg – guide till Europas kanaler” har jag skrivit en bok, där jag vill ge dig upplevelsen av att jag (i bokform) är med ombord på just din båt.
Så kan jag ge dig all den hjälp med hamnar, kajer, kanaler, floder, sjöar och allt det jag själv saknat.
2021 var det under en period extremt mycket vatten i Europas floder. Under 2022 har det varit extremt lite vatten under en period.
Tyvärr är klimatförändringarna det vi måste leva med i framtiden.
Men det går fortfarande att åka på kanaler. 2021 åkte jag hela vägen till Medelhavet trots extremt regn. 2022 åkte jag från Tyskland genom Nederländerna och Belgien och en lång bit in i Frankrike – trots extrem torka.
Det är enkelt att förutse när du måste skynda dig innan vädret ger dig problem – men även möjligheter för att lägga så mycket tid som du vill.
När VNF (bolaget bakom de franska kanalerna) börjar skriva att det är begränsade öppettider för slussarna, eller att man måste åka i kortege, är det dags att komma bort från de minsta kanalerna.
Här är en bra sida på VNF där du kan se vad du behöver vara medveten om, t.ex. stängda kanalsektioner, ett annat/mindre vattendjup än i vanliga fall o.s.v.
Sajten är bra att bokmärka och hålla koll på om du planerar en tur på kanaler i Frankrike. TIPS: Jag använder själv Google Translate för att översätta det franska jag inte förstår (dvs det mesta 🙂).
Kommer du till Båtmässan i Göteborg? Eller till Allt för Sjön i Stockholm?
Det gör Margareta och jag, och vi har spännande föreläsningar med oss om havssegling och kanalfärd.
Utmaningen
En (nästan) omöjlig segling från Mallorca till Skanör
I sin alltid positiva ton skildrar Margareta och Thomas Veber glädjen med att vara på havet och att få leva ombord på sin båt under långa seglingar – trots att det är en omöjlig resa som de ger sig ut på.
Göteborg:
Stora Scenen
Måndag den 6 februari kl 16:30 – 17:15
Stockholm:
Marina Scenen – A 06:30
Lördag den 18 mars kl 12:45 – 13:15
.
Den sista idioten är inte född än
Till Medelhavet i en fem meters motorbåt
Följ med på en inspirerande föreläsning om att stiga av ekorrhjulet och åka till Medelhavet på Europas floder och kanaler i en 17-fots båt.
Det man kallar en flod i Frankrike kallar man så blygsamt en å i Sverige 😀. Och det finns gott om vatten i svenska åar – och den närmsta, Helge å, ligger inte långt borta från oss.
Men lyckligtvis (eller “tyvärr” för oss kanalseglare) är det många vattenkraftverk, och sällan slussar, på svenska åar.
På det hela taget känns åar lite hemliga. För hur långt kan man åka uppför en å innan man möts av ett kraftverk? Det känns verkligen lite Pippi Långstrump-aktigt att testa!
Margareta och jag gav oss ut på ett “Micro-äventyr” för att kolla upp det.
Det var dock inte ett kraftverk som satte stopp för vår resa upp längs Skånes största å, Helge å. Det var något helt annat…
”Hur vågade ni?” frågade många när vi seglade i Marocko för några år sedan.
Under en månad seglade vi runt i det nordafrikanska landet och förtöjde bland annat i industrihamnar och små fiskehamnar.
Fiskarna bar sin fångst i land över vår båt när de förtöjde på vår sida. Vi såg när de slaktade får på gatorna, och vi delade vår mat med fattiga gatubarn och handlade på bullriga marknader.
Uppe i stan mötte vi åter fiskarna nere från hamnen och det var alltid ett glatt återseende även om vi ofta inte hade något gemensamt språk.
Men de första veckorna var ständigt utanför komfortzonen, för kulturellt skiljer sig det nordafrikanska landet verkligen från Skandinavien. När vi förtöjde som den fjärde båten på sidan av tre fiskebåtar kastades vi rakt in i det lokala livet utan säkerheten från ett hotell att dra oss tillbaka till.
Många båtar passerar Marocko på vägen från Europa till Kanarieöarna. Kanske för att det som är så annorlunda verkar farligt? Kanske för att det är en utmaning med de olika kulturerna?
För oss var Marocko ett av de länder som gav de största upplevelserna. Det var underbart att förtöja båten i områden som vi annars aldrig skulle ha möjlighet att ta oss till. Vi träffade människor som var otroligt vänliga och hjälpsamma.
Men det var förstås inte alltid lätt, och särskilt Margareta hade en del utmaningar som kvinna.
I filmen här kan du se några av de goda upplevelserna du kan få och varför det är synd att segla förbi Marocko.
Du kan också se varför det som kvinna trots allt inte är så annorlunda att segla i Marocko än i Sverige.
Är du också orolig för dieselpriserna till båten? Jag har räknat på det, och resultatet är förvånansvärt positivt!
Jag har åkt till Medelhavet flera gånger på floder och kanaler och kostnaden för diesel och bensin har varit den absolut största posten på resan.
Varje gång.
Det kan förstås göra mig orolig när jag nu planerar fler turer på Europas floder och kanaler. Har det blivit för dyrt med dagens bränslepriser? Men jag har räknat på det, och även om det såklart blivit mycket dyrare de senaste månaderna är det fortfarande ett billigt sätt att semestra på.
Med dagens dieselpriser, om jag skulle åka till Medelhavet på floder och kanaler med Anna Lisa, vår Bavaria 36 segelbåt, skulle vi göra av med ca. 520 liter diesel. Det motsvarar 12 300 kr med dagens mycket höga dieselpriser i Tyskland och Frankrike.
Det är så klart mycket pengar, men med tanke på att vi skulle lägga två-tre månader på en sådan resa så är det inte så illa.
Om jag skulle åka till Medelhavet igen med min lilla 17-fots motorbåt ”Mini Lisa”, som drar nästan dubbelt så mycket bensin som segelbåten använder diesel, skulle det ändå vara prisvärt.
Vi använder 880 liter bensin på en expedition till Medelhavet i Mini Lisa, vilket motsvarar 19 800 kr med dagens bensinpriser i Tyskland och Frankrike.
Hamnavgifterna är riktigt billiga på kanalerna och på många ställen kan man till och med förtöja helt gratis. Idag skulle det troligen bli ca. 2 000 kr för hela resan från Östersjön till Medelhavet i vår Bavaria.
Med andra ord ca. 14 000 kr för tre månaders semester i segelbåt – och hela vägen till Medelhavet. Det är faktiskt inte dyrt, tycker jag. För samma pengar skulle familjen inte ens kunna åka skidor en vecka.
Vilken annan tre månaders semester kan du njuta av för 14 000 kr?
Behöver du verkligen kunna dokumentera att moms har betalats på din båt? Detta är en uppföljning av min tidigare artikel Moms på din båt.
”Det du säger är vilseledande”, sa båtmäklaren som jag blev uppringd av.
Jag var egentligen ute och seglade, och jag styrde på en läns med seglen ut på varsin sida, när mäklaren ringde upp.
”Det är felaktigt och missvisande”, fortsatte han och menade att det jag skriver om moms på båtar inte gäller.
Något så tråkigt som moms var inte det jag tänkte mest på medan jag stod vid rodret och solens strålar träffade de små krusningarna på havet.
”Jag har kollat upp det”, sa båtmäklaren enträget för att få skiftat mitt fokus från det glittrande havet till långseglingens tråkiga, administrativa grejer. “Skatteverket tar inte ut moms på äldre båtar.”Och jag förstår varför han var upprörd!
Kanske har några av hans affärer inte blivit av? Kanske finns det båtar han inte har kunnat sälja för att momsunderlaget inte finns?
Och vi är egentligen överens.
Dokumentationen kan vara svår att få tag på till en äldre båt.
Problemet är inte i Sverige
Men problemet är inte här hemma, inte heller för den vanliga svenska semesterseglaren. Vi kommer förmodligen aldrig att uppleva problem med dokumentation av moms på båten i Sverige eller Skandinavien.
Problemet ligger längre söderut.
Faktum kvarstår att det finns en liten risk att problem kan uppstå i EU-länderna söder om Östersjön.
Det finns flera exempel på att seglare har behövt visa upp dokumentation för att moms har betalats på båten.
För att ta några exempel, så ombads Sylvia Eriksson att visa upp momsdokumentation, förutom pass och ägardokumentation, i Nedeländerna förra året. Jannica Öhrn skulle visa upp momsdokumentation i Belgien och Tim Hedegaard Larsen blev tillfrågad om momsunderlag i Hamburg. Alla hade dock koll på sin dokumentation.
Men jag känner tyvärr till fler exempel på båtar som har blivit kollade.
Jag skulle därför ändå vilja påstå att man noga ska överväga om man vill köpa en båt där momsunderlaget inte finns.
Även om du kanske aldrig någonsin får problem med Skatteverket här hemma så finns det en liten risk att du kan få det längre söderut.
Det kan också bli svårare för dig att sälja båten senare, eftersom en eventuell sydeuropeisk köpare kanske kommer kräva ett dokument (originalfakturan från varvet) som visar betald moms.
Kan de göra det?
Myndigheterna i söder kanske inte alls har laglig rätt att kräva momsdokumentation på din båt? Jag är inte advokat eller revisor med inriktning på moms, så det kan jag inte svara på. Men jag vet att det finns en liten risk att de frågar efter det.
Oavsett om det är tillåtet eller inte.
Så varför inte bara slippa problemet genom att se till att få med dig alla papper om du ska köpa en, för dig, ny båt?
Har du redan en båt?
Jag har både en segelbåt och en motorbåt. På segelbåten, en Bavaria 36 från 2004 köpt begagnad i Spanien, har jag originalfakturan som anger den spanska EU-momsen.
Risken är inte stor, och trots att jag har fler exempel på båtar som skulle visa upp moms-dokumentation, har jag inte hittat exempel på någon som skulle betala (och dessutom finns det ingen momsdokumentationskrav för svenska båtar byggda före 31 december 1994).
Om du redan har en båt, eller är intresserad av att köpa en billigare båt, tycker jag att du ska segla ut i världen med den – även om du inte har dokumentationen. Trots att det finns en risk ska den inte göras större än nödvändigt.
Men ska du köpa en nyare båt? Så se till att dokumentation på betald moms finns. Det är något jag håller fast vid, även om båtmäklaren inte håller med mig. En eventuell utländsk köpare kanske kräver att få med den sen.
Så fort båten kommer in på en flod, med gröna berg som reser sig på båda sidor om oss, händer det något.
Det är spännande och varierande.
Det är ett äventyr!
Jag har sagt det förut: Jag älskar att segla och att vara på öppet hav, men det är något speciellt med floder också.
I min bok Den sista idioten är inte född än delar jag med mig av många knäppa och roliga upplevelser från floderna, men resan jag precis kommit hem från nu kan bäst sammanfattas med den här stämningsbilden från Verdun i Frankrike:
”Du ska bara visa oss båten och bjuda på en öl”, säger gitarristen på engelska med fransk accent.
Klockan är elva på kvällen och vi går på gatan bara några meter från floden La Meuse i Verdun. Den franska sommarvärmen är inte tryckande längre, men ändå räcker det med shorts och t-shirt.
Jag talar fem språk, men franska är tyvärr inte ett av dem. Visst gör det det svårare när man som jag älskar att prata med människor. Men ändå går det förvånansvärt lätt när vi åker ner genom Frankrike från Holland och Belgien.
”Spelar du gitarr?” frågade en av kvinnorna i gruppen av glada människor när vi passerade dem lite tidigare.
”Eh, nja… ja…” svarade jag lite svävande på engelska, och plötsligt satt min kusin Karin och jag mitt bland ett gäng fransmän och jag fick en gitarr i handen. Den enda låten jag kunde komma på i det uppkomna ögonblicket var en med danska Kim Larsen. Det var ”This is my life” där texten är på engelska så jag klarade det ändå.
Eftersom jag i det överraskande ögonblicket vågade tacka ja till att komma ur min komfortzon, har vi nu kommit med i gemenskapen. Ett brokigt gäng män och kvinnor där den yngsta går i gymnasiet och den äldsta är pensionär. Vissa talar engelska, andra inte. Ändå pratar vi med alla, för även de som har svårt för annat än franskan anstränger sig.
”Jag förstod inte helt”, säger en man när jag förklarar att vi är på väg till Mosel. Han vinkar till sig en kompis som översätter min engelska till franska, och sedan kan vårt samtal fortsätta.
Jag lämnar över gitarren till en av de andra, som slår på strängarna. En kvinna sjunger, och oavsett vilka ackord som spelas på gitarren kan hon texten. Vi andra sjunger med på refrängen medan vi smuttar på vår öl.
Jag får tillbaka gitarren, och börjar på upptakten till Proud Mary. De andra börjar snabbt sjunga med.
När vi kommer till den tredje versen verkar det som att allt hänger ihop:
If you come down to the river Bet you gonna find some people who live You don’t have to worry cause you have no money People on the river are happy to give
Det är hjälpsamheten och vänligheten som vi själva ständigt möter på floden och runtomkring den. Inte bara ikväll över en öl med sång och gitarr, utan även i slussarna, i hamnarna och på gatorna.
I en sluss i Holland blev vi bjudna på espresso av en tysk, i en hamn i Holland blev vi bjudna på vin av Margrethe som hade läst ”Den sista idioten är inte född än”, och på en ö i Belgien tyckte hamnkaptenen att vi inte skulle behöva betala hamnavgifter utan istället lägga pengarna på caféet.
Ute på gatan, i den varma franska natten, sugs jag helt in i den gästvänliga atmosfären och utbrister plötsligt:
“Så trevligt det är här. Vad måste jag göra för att också bli fransk?”
De andra skrattar och ler och han som nu har fått gitarren säger:
”Visa oss bara båten och bjud på en öl.”
Hela flocken skrattar igen, för de vet att vi inte alls kan vara ombord på lilla Mini Lisa. Det är inte heller någon som förväntar sig att vi ska bjuda dem på öl, för vi är redan med. Vi är redan en del av flocken och av gänget – även om vi inte är fransmän.
Ha en riktigt fin sommar – vi kanske ses där ute någonstans?
PS: ”Så in i h…. Så bra underhållning och enorm inspiration”, skrev Kim till mig förra veckan.
