En nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör
När Margareta och jag i januari 2020 köpte en segelbåt på Mallorca, var drömmen att segla i Medelhavet. Men när världen två månader senare stängde ner, sprack drömmen. Den nya båten blev lika otillgänglig som om den låg på havets botten. Den extremt dyra hamnplatsen på Mallorca ville snart ruinera oss.
Båten skulle hem!
Det var aldrig min plan att skriva en bok om den seglingen, men det visade sig att bli ett riktigt seglingsäventyr. Dåligt väder, stängda hamnar och problem med namnet på den nya båten skapade utmaningar. Men oceanen bjöd också på stora upplevelser, livsdrömmar och insikter!
Malin Löf och Johan Hammarlund arbetar som YouTubers medan de seglar runt på RAN i världen. Men vilka konsekvenser har det för deras seglarliv? Ger det en extra krydda att arbeta medan de seglar? Eller är långseglarlivet nu bara ännu en dag på kontoret?
Fler och fler långseglare får sina inkomster som IT-konsulter, översättare, designers, filmskapare och fotografer. Arbete som kan utföras online var som helst. Jag pratar med Malin och Johan om glädjen och svårigheterna med att arbeta under seglingen. Du får en unik inblick i hur det är att arbeta från en båt.
Malin och Johan är mest kända från den populära YouTube-kanalen RAN Sailing. De har seglat sedan januari 2016, när de lämnade Sverige för att segla i Atlanten och Stilla havet. Varje fredag släpps ett nytt avsnitt från deras äventyr på YouTube och det ses av hundratusentals människor.
Du kan vara med när jag 15 mars kl 19.30 pratar med Malin och Johan om deras jobb, segling och filmer. Till skillnad från en inspelad intervju kan du under webinaren få ställa just dina frågor. Det är alltid många som tar chansen och ställer frågor – min erfarenhet är att dessa webbseminarier är riktigt trevliga!
Brygg en kopp kaffe eller ta en öl och sätt dig i din favoritstol och var med. Det kostar inte ett öre! Varken i transport eller deltagaravgift.
En långsegling är inte bara snorkling med hajar och grillkvällar på palmstränder. Den ger också många insikter och upplevelser som kan användas efteråt både på jobbet och i vardagliga situationer.
Om du har läst vår bok Ett år utan skor, vet du att den börjar med att både vindrodret och autopiloten går sönder samtidigt. Vi seglade i en kuling några hundra sjömil utanför Afrikas kust. Det var mörkt, jag var sjösjuk och det var stora vågor som det var mycket ansträngande att styra i.
Autopiloten var bara några månader gammal, och under andra omständigheter skulle vi ha gått ner till marinbutiken och fått en garantireparation.
Naturligtvis kan man inte göra det ute på Atlanten.
Men hur skulle jag kunna reparera den? Jag är ingen elektriker och jag har ingen aning om hur en sådan avancerad mekanisk och elektrisk mekanism fungerar.
För Margareta var det ingen tvekan. Hon satt ute i mörkret och kämpade med rodret mot de stora vågorna, medan vi för revade segel gick på en rusande plattläns. Vi skulle kunna klara det i några timmar. Också i 24 timmar. Men skulle vi kunna handstyra ytterligare en vecka? Med 600 sjömil kvar?
”Du måste helt enkelt reparera den autopiloten”, ropade Margareta till mig genom vinden.
Så det gjorde jag. Jag hade inget val. Kugghjulen och elektroniken skulle bara fungera igen. Alternativet att inte göra det var värre. Hur skulle vi kunna ta hand om oss själva, barnen och båten i det vädret om vi var helt utmattade från styrningen?
Den natten, ute i en kuling på Atlanten, lärde jag mig något som jag har haft mycket glädje av senare. Inte bara på båten utan också i mitt arbete och i många andra situationer.
Det viktigaste jag har lärt mig från havssegling är att lösa problem. Ute till sjöss kan du inte ringa en mekaniker, en läkare eller din far när utrustningen går sönder eller om du har utmaningar. Du måste själv komma på en lösning. Och det behöver inte vara en bra lösning. Det viktigaste där – som i många andra situationer – är bara att det olösliga problemet blir löst. Ofta innebär det epoxi, tejp, en gammal skruv eller något helt annat.
När det verkligen gäller hittar jag alltid en lösning. Och genom att tänka på den natten på Atlanten, genom att känna vågorna, sjösjukan och tröttheten från då, kan jag också nu, i andra omöjliga situationer, hitta en lösning – även om det ibland blir en tejplösning.
Detta är något jag använder varje dag oavsett om det är i samarbete med en programmerare angående en hemsida, eller som när jag var tvungen att få ut vår nya båt från ett helt stängt Spanien.
Och det kan du kanske tänka på om du är rädd för din karriär när du kryper ur ekorrhjulet för att segla ett år eller två. Kanske arbetar du inte med ditt ämne under tiden, men du lär dig så mycket annat som du kan använda i livet efteråt. Även på jobbet.
Och DET betyder mycket.
Min bok: Utmaningen – en nästan omöjlig segling från Mallorca till Skanör är en bok som, förutom att den berättar om en segling som mot alla odds blev underbar, också berättar om många utmaningar som skulle lösas. Och det är när du har stora utmaningar, som du sen löser, att det blir “feel good”, eller hur? Både i bokform och i verkligheten.
Årets Kvinnliga Äventyrare 2018, Emma Ringqvist, har seglat 15000 sjömil ensam i sin L32 Caprice. En segling på nio månader, varav sju ute till havs. Från Göteborg till Södra Oceanen och hem igen.
Vi pratade jag med Emma Ringqvist om att segla långt, riktigt långt. Hur förbereder man sig för två och en halv månad till havs? Varför vill man vara på havet så länge? Hur hanterar man de problem som uppstår?
Efter att ha seglat över Atlanten till Brasilien, och sedan ner till Tristan da Cunha, seglade Emma non-stop och utan fungerande motor från Sydatlanten och över ekvatorn till Skottland. En non-stopp segling på 67 dygn som hon i 2018 kårades som Årets Kvinnliga Äventyrare för.
Du kan vara med när jag pratar med Emma Ringqvist om att segla riktigt långt och till skillnad från en inspelad intervju kan du under själva webinaren få ställa just dina frågor. Det är alltid många som tar chansen och ställer frågor – min erfarenhet är att dessa webbseminarier är riktigt trevliga!
Brygg en kopp kaffe eller ta en öl och sätt dig i din favoritstol och var med. Det kostar inte ett öre! Varken i transport eller deltagaravgift.
I en rad webinars pratar jag med långfärdsseglare. De nästa är Årets Kvinnliga Äventyrare Emma Ringqvist om att segla riktigt långt och Malin och Johan från RAN Sailing om att jobba från båten.
Erik Aanderaa har precis seglat runt Norskahavet till den arktiska ön Jan Mayen, Island, Färöarna, Shetlandsöarna och tillbaka till Norge.
Ensam!
I ett webinar d 16 februari pratar jag med Erik om solo-segling. Hur hanterar han de långa överfarterna när han är ensam på båten? Är solo-segling ett enklare eller mer komplicerat tillvägagångssätt för långfärdssegling? Är han verkligen så galen som det ser ut i filmerna?
Erik Aanderaa är inte bara en vild, norsk viking. Han är även en populär YouTuber med mottot ”No bullshit, just sailing”. Hans senaste segling är dokumenterad i fem avsnitt på “Sailing around the Norwegian sea” på Youtube och har setts av hundratusentals människor.
Du kan vara med när jag pratar med Erik Aanderaa och till skillnad från en inspelad intervju kan du under själva webinaren få ställa just dina frågor. Det är alltid många som tar chansen och ställer frågor – min erfarenhet är att dessa webbseminarier är riktigt trevliga!
Brygg en kopp kaffe eller ta en öl och sätt dig i din favoritstol och var med. Det kostar inte ett öre! Varken i transport eller deltagaravgift.
Den närmsta tiden kommer jag även att prata med norska YouTubern Erik Anderaa (No bullshit, just sailing) om solo-segling, Malin och Johan från RAN Sailing om att jobba från båten och med Årets Kvinnliga Äventyrare Emma Ringqvist om att segla riktigt långt.
Det blir mer och mer populärt att segla på vintern, men Tobias Törnebohm tog det ett steg längre: Han uppsökte vintern i sin segelbåt Bölja och seglade längre norrut än de flesta. Bland isberg och isbjörnar seglade han till Björnön och Svalbard.
Tisdagen 9 februari kl 19.30 pratar jag med Tobias Törnebohm om att segla i kallt vatten. Han kommer med en mängd tips om att segla på vintern och till Arktis.
Tobias Törnebom är författare, långseglare och föreläsare. Han har skrivit boken Arktisk feber om seglingen till Svalbard.
Du kan vara med när jag pratar med Tobias Törnebohm om arktisk feber och till skillnad från en inspelad intervju kan du under själva webinaren få ställa just dina frågor. Det är alltid många som tar chansen och ställer frågor – min erfarenhet är att dessa webbseminarier är riktigt trevliga!
Brygg en kopp kaffe eller ta en öl och sätt dig i din favoritstol och var med. Det kostar inte ett öre! Varken i transport eller deltagaravgift.
Den närmsta tiden kommer jag även att prata med norska YouTubern Erik Anderaa (No bullshit, just sailing) om solo-segling, Malin och Johan från RAN Sailing om att jobba från båten och med Årets Kvinnliga Äventyrare Emma Ringqvist om att segla riktigt långt.
Många tror att man kan finansiera sin långsegling genom att ha betalande besättning ombord. Men kan man verkligen det på en svensk båt? Och vad betyder det för seglingen att alltid ha besättning med på båten?
I ett webinar tisdagen d 26 januari kl 19.30 pratar jag med Linda Lindenau om utmaningarna och glädjen med att ha gäster/gastar på sin båt. Hon kommer med tips till att få det sociala livet att fungera ombord. Viktigt inte bara på en långsegling, men även när vi seglar här hemma.
Linda Lindenau är författare till boken Ta Rodret, kvinna! Hon är dessutom YouTuber, seglingsinstruktör och långseglare. Som en av få kvinnor har hon seglat runt jorden med betalande besättning. 250 kvinnor, och några få män, har deltagit på olika sträckor.
Du kan vara med när jag pratar med Linda Lindenau och till skillnad från en inspelad intervju kan du under själva webinaren få ställa just dina frågor. Det är alltid många som tar chansen och ställer frågor – min erfarenhet är att dessa webbseminarier är riktigt trevliga!
Brygg en kopp kaffe eller ta en öl och sätt dig i din favoritstol och var med. Det kostar inte ett öre! Varken i transport eller deltagaravgift.
Den närmsta tiden kommer jag även att prata med författaren Tobias Törnebohm om Arktisk Feber, med norska YouTubern Erik Anderaa (No bullshit, just sailing) om solo-segling, Malin och Johan från RAN Sailing om att jobba från båten och med Årets Kvinnliga Äventyrare Emma Ringqvist om att segla riktigt långt.
Hur hittade vi vår nya båt i Spanien? Vilka dokument behövde vi? Hur gjorde vi? Vilka utgifter är der? Detta är frågor som jag vill svara på här.
Det är mycket pengar att spara på att köpa båten i utlandet, men det är också mer komplicerat, än att köpa båten härhemma. Vi tyckte ändå, att fördelarna vägde så mycket mer än vad nackdelarna gjorde, och det har jag skrivit om här: Ett gratis seglaräventyr.
Hur hittade vi båten?
Tittar man på hela Europas båtmarknad så är utbudet av båtar mycket stort. Vi tillät oss att vara mycket mer kritiska i förhållande till båtens skick och utrustning, än vad vi kunde vara på båtmarknaden här hemma. Helt enkelt för att utbudet av båtar blir så mycket större, när man tittar längre sydpå också.
Vi tittade enbart på båtar inom EU. Vi uteslöt båtar från t.e.x Turkiet, Storbritannien och Norge, även om det är många tillsalu där också (längre ner förklarar jag varför).
Det var en del olika sidor som jag dagligen plöjde igenom för att hitta drömbåten:
www.scanboat.com
Pga. Scanboats omfattande samarbete med andra sidor i både in- och utlandet är utbudet verkligen stort. Man kan hitta riktigt många båtar här och filterfunktionen är bra.
www.cosasdebarcos.com
När vi kom fram till, att det bästa stället för oss att handla på var i Spanien, tittade vi mycket på spanska Cosas de Barcos. Då det är en spansk sida är språket också på spanska. Det kan kanske bli lite problematiskt för en del, men eftersom det är en mer lokal sida, finns här båtar, som man inte hittar på andra ställen.
www.yachtall.com och www.topboats.com
Utbudet är stort på t.ex tidigare uthyrningsbåtar från Grekland och Kroatien. Man kan spara riktigt mycket pengar på att köpa en tidigare uthyrningsbåt. Men om det är värt det i långa loppet kan jag inte svara på.
Vilka dokument behövs?
Ett par viktiga anledningar till att bara köpa båt inom EU, eller åtminstone en båt som är registrerad i EU:
Båten ska vara CE-godkänd
Moms
Tull
Om det är betald moms på båten i ett EU-land gäller det i hela EU (läs mera om moms här – det är ett viktigt ämne!). Hur det blir med Storbritannien efter Brexit är det inte riktigt någon som ännu vet. Därför hoppade vi helt enkelt över alla Engelsk-registrerade båtar – vi vågade inte chansa.
Om det nu inte är betalt EU moms för båten är det också OK. Det kan vara båtar som ägs av en firma, t.ex en uthyrningsfirma, en seglarskola eller liknande. Är det inte betalt moms ska priset såklart justeras efter det. Så kan man själv betala in momsen – så vet man också att det är gjort, och man får inte få problem senare.
En båt som köps utanför EU har kanske inte den europeiska godkännandet, CE. Har den inte det, ska du själv se till att den får det. Det kan bli dyrt, det skulle kunna innebära att du måste byta motorn för att den inte lever upp till de krav som finns idag.
Innan vi reste ner för att titta på en båt krävde vi att få se två dokument:
Det finns ingen anledning till att lägga pengar och tid på att resa för att titta på en båt, om dokumentationen ändå inte är uppfylld. Först tittade vi på några båtar härhemma, och det händer oftare att dokumentation saknas på svenska båtar, än att det saknas i utlandet.
Hur gjorde vi?
Jag kontaktade först säljaren. Någon gång var det en privatperson, andra gånger kunde det vara en mäklare som jag pratade med. Men även om det var en mäklare inblandad pratade jag alltid också med ägaren. Man lär sig enormt mycket om båtens skick bara genom att få prata med ägaren. Är han/hon stolt över sin båt? Har de själva tagit hand om den? Vet de hur sakerna hänger ihop? Tar de ansvar för båten?
I många länder använder man sig av WhatsApp för att kommunicera med varandra – det är mycket mer utbrett än här hemma. Skaffa helst det innan du sätter igång. Säljaren kommer hitta dig på WhatsApp, även om du ringer eller mailar i början.
Jag fick bilder av den ovanstående dokumentationen, och gick då vidare med att bestämma tid för besiktning av båten. Vi kom dessutom, redan innan vi reste, med ett realistiskt bud, om nu båten verkligen var i det skick som säljaren påstod. Om båten ligger i vattnet, avtalade vi också att båten ska kunna komma på land, så att den kan inspekteras i botten.
När allt var som det skulle vara, skrev vi ett kontrakt. Det var, vid både försäljning av den “gamla” båten och vid köp av den nya, ett standardkontrakt som vi hittade på nätet. Samtidigt fotograferades både säljarens och köparens ID/pass, samt all dokumentation som fanns till båten, bl a ägarcertifikatet. Jag kontrollerade även att motor- och byggnummer på båten stämde överens med dokumenten.
Vi gjorde ett privat köp med en tysk om en tyskregistrerad båt. Det gjorde det hela lite enklare, för det är liknande enkla regler för registrering av mindre båtar i Tyskland som det är härhemma (dvs. inga). Hade båten varit registrerad i Spanien, hade processen også inneburit ett besök hos en spansk notarie och en mycket viktig avregistrering hos det spanska båtregistret.
Vad kostar det?
Det är som sagt möjlighet att spara mycket pengar genom att köpa en båt i utlandet, men det finns också förknippat med vissa utgifter.
Hamnavgiften kan vara dyr
Resor och hotell
Hemtransport
Vi avtalade med säljaren att han skulle betala för hamnplatsen i fem månader. Vår önskan var ju att ha kvar båten i Medelhavet under en tid. En hamnplats på Mallorca är en dyr historia, det kostar ca 10 000 kr/månad för vår 36-fots båt (ja, du läste rätt – tiotusen svenska kronor per månad!) Det finns såklart billigare hamnar både på spanska fastlandet och i Frankrike, men räkna inte med att det är samma priser som här hemma.
Nu ville vi ju få njuta av glädjen med att få segla hem båten själva, men ett alternativ kan också vara att sätta den på en lastbil. För en Bavaria 36 (11,4 x 3,6 m) kostar det ca. €9.000 plus moms.
Konklusion
Vi har köpt en båt med i stort sätt den utrustning som vi gärna ville ha och en del extra som vi ska montera av och sälja (finns det någon som är intresserad av en marin Webasto A/C eller i en bimini?). Det var massor av nya saker och seglen var också nya. Brutto har vi sparat ca. €20.000, men netto, när alla våra utgifter inklusive seglingen hem är betalda, finns det såklart lite mindre kvar.
P.S. Vad med hemseglingen?
Vi plan var egentligen att båten skulle seglas hem via Europas kanaler. Men pga. Corona, och länder som plötsligt stänger sina gränser, vågade vi inte segla hem den vägen. Tänk om de plötsligt stänger slussarna igen? Men läs mer om kanalvägen här…
Vi seglade istället runt om Portugal och genom Engelska Kanalen. Jag har seglat genom de farvattnen flera gånger, men denna turen blev, pga. Corona-lockdown i det flesta av Europas länder, till en mycket intressant segling.
I 2019 seglade vi mot Shetlandsöarna och Norge, men det blev inte helt som vi hade tänkt oss.
Lågtrycken lå i kö, och kulingarna jagade Anna Lisa. Väderfönsterna var korta. Vi försökte att komma till Shetlandsöarna, men upptäckte då vilket fantastiskt land Norge är att segla i.
Följ med i kuling på Nordsjön och in i norska fjordar.
Flera gånger har jag sett en jolle, gummibåt eller utombordsmotor förstöras mot en stenpir eller under en brygga. Men det går att undvika ganska lätt.
När vi långseglar blir gummibåten som en slags bil eller cykel mellan vår ankrade båt och land. Men att ha den liggandes inne vid land är inte helt ofarligt. Särskilt om det finns lite tidvatten. Flera gånger har jag sett en gummibåt driva in under bryggan som den är förtöjd vid. När vattnet senare stiger fastnar gummibåten där. Motorn blir skadad mot undersidan av bryggan och ibland skadas jolle och motor så mycket att de inte går att rädda.
Detsamma kan hända om gummibåten och motorn i svallet slår mot en stenpir.
Men lösningen är enkel:
Ha ett litet akterankare i gummibåten för att hålla ut den från bryggan, klippan eller piren. Släng det i vattnet några meter innan du är framme vid bron, förtöj jollen och tajta sedan upp ankarlinan och fäst den i aktern – så att gummibåten kommer hållas borta och ligga säkrare.
Vi har först några meter kätting och sedan en 10 meters lina på vårt lilla ankar. Kättingen gör att det håller bättre och vi ska inte vara rädda för slitage på linan.
